U.S. Supreme Court gav idag återigen sitt stöd till USA:s president Donald Trumps åtgärder mot illegala invandrare.

Som ett resultat tillåter domstolen federala agenter att fortsätta räder i södra Kalifornien med inriktning på människor som ska deporteras ”på grundval av ras eller språk”, enligt The Guardian.

Vänstertidningen gör hårresande påståenden. Ingen utvisas på grund av ras eller språk. Det är illegala invandrare, många av dem brottslingar, som skickas tillbaka till sina hemländer.

Domstolen beviljade justitiedepartementets begäran om att tillfälligt upphäva en federal domares order som förbjuder agenter att stoppa eller kvarhålla människor utan ”rimlig misstanke” om att de befinner sig i landet illegalt.

De tre domare som är associerade med det demokratiska partiet var offentligt oeniga med beslutet.

Los Angeles District Judge Maame Frimpong utfärdade beslutet den 11 juli och slog fast att Trump-administrationens åtgärder sannolikt bryter mot konstitutionens fjärde tillägg om skydd mot orimliga husrannsakningar och beslag.

Demokraterna anser att det är orimligt att identifiera illegala invandrare, även de som är grova brottslingar.

I den stämningsansökan som Högsta domstolen hade att ta ställning till hävdades att det fanns ett mönster av ”kringströvande” patruller av maskerade och tungt beväpnade agenter som genomförde förhör och arresteringar baserade på rasprofilering som liknade ”fräcka kidnappningar i fullt dagsljus”. Dessa är agenter från U.S. Immigration and Customs Enforcement (ICE), som växer snabbt i popularitet.

Allt fler amerikaner vill arbeta för ICE

En av de klagande, Jason Gavidia, hävdade att agenterna behandlade honom illa efter att ha vägrat tro på hans uppgifter om att han var amerikansk medborgare och krävt att få veta namnet på det sjukhus där han föddes. Varför Gavidia inte kunde identifiera sig är okänt.

”Personer med brun hud närmar sig eller dras åt sidan av oidentifierade federala agenter, plötsligt och med våld, och tvingas svara på frågor om vilka de är och var de kommer ifrån”, står det i stämningsansökan.

Frimpong utfärdade ett tillfälligt föreläggande som hindrar agenter från att använda ras eller etnicitet, språk, närvaro på en viss plats, till exempel en biltvätt eller skrotningsplats, eller typ av arbete, för att genomföra stopp eller arresteringar.

Hon hävdade att ingen av dessa faktorer ensamma kan ligga till grund för ”skälig misstanke” om olaglighet.

Den 1 augusti avslog den San Francisco-baserade 9th U.S. Circuit Court of Appeals administrationens begäran om att upphäva Frimpongs beslut.

Justitiedepartementet försvarade att man riktade in sig på individer med en ”rimligt bred profil” i en region där administrationen uppskattar att cirka 10 procent av medborgarna befinner sig illegalt i landet.

Administrationens begäran ledde till att fallet togs upp i Högsta domstolen. Högsta domstolen, som har en konservativ majoritet på 6-3, har stöttat Trump i de flesta liknande fall.