×

Ur flödet/i korthet

Under de senaste dagarna har otaliga kommentatorer beskrivit mordet på Charlie Kirk som en politisk vändpunkt, men vad betyder det? Logiskt sett innebär en vändpunkt att man har passerat en gräns från vilken det inte finns någon återvändo.

En av de mest häpnadsväckande konsekvenserna av mordet är att framstående konservativa kommentatorer som Dave Rubin och Megyn Kelly har gett upp allt hopp om att komma till någon förståelse med ledare och aktivister i det Demokratiska partiet.

Under ett samtal nyligen i Rubins TV-show verkade de båda oroade över insikten att det Demokratiska partiet har utvecklats till en våldsam organisation vars ledare öppet förespråkar fysiska attacker på sina politiska motståndare. Detta är inte något nytt fenomen, eftersom radikaliseringen har pågått under det senaste decenniet. Det nya är dock att republikanska talesmän har insett att de måste ta i med hårdhandskarna om de vill överleva.

Om någon trodde att Demokraterna skulle ta sitt förnuft till fånga och tona ned sina vilda anklagelser mot Republikanerna om ”vit överhöghet” och ”fascism”, så kan man sluta hoppas på det. Demokraterna fortsätter med en retorik som de uppenbarligen tror kommer att ge dem majoritet i nästa års kongressval och presidentvalet 2028. Det kommer att bli ett intressant experiment och en läxa för hela västvärlden: Är det i ett demokratiskt samhälle möjligt att övertyga en majoritet av väljarna genom att ljuga om och förfölja sina politiska motståndare?

Det är uppenbarligen vad Demokraternas valstrateger måste tro, eftersom deras ledare inte har mildrat sina anklagelser det minsta sedan mordet på Charlie Kirk. Om du vill ha bevis kanske du vill lyssna på senatens utfrågning av FBI-chefen Kash Patel. Demokratiska senatorer som Cory Booker och Adam Schiff kokade av hat mot Patel, som de anklagade för allehanda attacker.

Nyligen uppmanade flera republikanska senatorer FBI att avslöja vem som finansierar vänstervåldet. Tro inte att välorganiserade terroristgrupper som Antifa, Black Lives Matter och pro-Hamas-aktivisterna på amerikanska campus har uppstått av sig själva. Någon betalar för deras aktiviteter. Vissa ger dem pengar för att gå på gatorna och vissa betalar lönerna till deras ledare.

Vicepresident JD Vance har koll på läget. Under ett framträdande i den TV-show som Charlie Kirk inte längre kunde vara ankare för, talade han ut.

Det kan inte finnas någon enighet, sa han, med dem som ljuger om vad Charlie Kirk sa för att ursäkta mordet på honom. Och det kan inte finnas någon fred, fortsatte han, med dem som finansierar vänstervåld.

Vance nämner inte vilka han hade i åtanke, men många andra gör det, med särskilt intresse för den gamle nazistmedarbetaren George Soros och Ford Foundation.

Vilken rättslig grund kommer myndigheterna att åberopa för att komma åt de inhemska terroristerna? Det spekuleras om Racketeer Influenced and Corrupt Organisations Act från 1970 (RICO), som antogs för att bli av med maffian. Kanske kan lagen nu aktiveras för att bekämpa det nätverk av svarta pengar som finansierar vänsterterrorismen.

Förresten måste jag återigen varna för att lita på danska mediers beskrivning av amerikansk politik. Det är en lögn och ett bedrägeri, utformat för att lura de lättlurade.

På senare tid har Berlingske försökt övertyga sina kvarvarande läsare om att Charlie Kirks vänsterextrema mördare mycket väl kan vara en anhängare av Donald Trump, och att dådet därför kommer att bli ett problem för presidenten och hans anhängare.

Jag vet inte om Berlingske får pengar från George Soros, men jag är säker på att han gärna skulle ge dem lite hjälp om de ringde från Pilestræde.