Att erkänna Palestina som stat är trendigt i internationell politik nuförtiden.

Storbritannien, Australien, Kanada och Portugal erkände fantasistaten på söndagen, långt efter att Norge gått i bräschen bland de nordiska länderna för att visa stöd för palestina-araberna. Norge ligger långt framme och erkände staten Palestina förra året, Sverige gjorde det redan 2014.

Nu är det snart danskarnas tur att följa efter.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen kommer på måndag att presentera en plan för när landet är redo att erkänna en palestinsk stat. Detta innebär en förändring av landets Mellanösternpolitik.

– Hittills har vi i praktiken gett Israel vetorätt i denna fråga, eftersom vi har sagt att ett danskt erkännande av Palestina kommer att ske när det finns en förhandlad tvåstatslösning, säger han till Danmarks Radio.

– Det är därför vi nu vill ändra vår ståndpunkt så att det inte ligger i Israels händer, utan i det palestinska folkets händer att fatta beslut och göra de saker som krävs för att Danmark ska kunna erkänna Palestina. Något vi hoppas kunna göra. (NTB-Ritzau-TT-AFP)

Mötet i FN:s generalförsamling inleds på måndag och det förväntas att Frankrike, Belgien, Nya Zeeland, Malta och Luxemburg samt San Marino och Andorra också kommer att erkänna Palestina som en egen stat.

Italien och Tyskland avvaktar tills vidare och säger att de inte har några planer på att erkänna Palestina.

Italien anser att ett erkännande kan vara kontraproduktivt, medan Tyskland anser att det kan undergräva ansträngningarna att förhandla om en tvåstatslösning med Israel.

Nästan alla västländer talar oupphörligt om en tvåstatslösning och ignorerar det faktum att varken palestinierna eller Israel visar något intresse för en sådan lösning.

Israel överväger att annektera delar av den ockuperade Västbanken som svar på erkännandet. Detta skulle bryta mot Abrahamavtalet från 2020, enligt Förenade Arabemiraten.

Västbanken, eller Judéen och Samarien, har varit israeliskt territorium sedan staten Israel grundades, med undantag för perioden 1948 till 1967, då området ockuperades av Jordanien.

Avtalet förhandlades fram av USA under Donald Trumps första presidentperiod och resulterade i att flera arabländer upprättade diplomatiska förbindelser med Israel.

– Annektering är en röd linje för vår regering och går rakt in i hjärtat av vad det abrahamitiska fördraget var avsett att uppnå, säger Lana Nusseibeh, statssekreterare vid Förenade Arabemiratens utrikesministerium.

Abbas nekad inresa: – Allvarligt

Palestiniernas president Mahmoud Abbas är inte närvarande vid FN:s högnivåvecka. Han skulle ha deltagit, men nekades inresa av de amerikanska myndigheterna. Det har nu snart gått tjugo år sedan det senaste valet i den palestinska myndigheten, eller för den delen i Gaza.

Not förvånande anser utrikesminister Espen Barth Eide (FP) att det är allvarligt att Abbas har nekats visum.

– Palestina har en formell plats i FN. Om detta blir en vana måste man faktiskt diskutera om man överhuvudtaget kan ha FN-möten i USA. Det följer av värdlandsavtalet att USA måste underlätta resandet för deltagarna till mötet”, säger han.

Belönar terrorism med cirkus

Israel och USA kommer att bojkotta toppmötet, säger Israels FN-ambassadör Danny Danon, skriver Times of Israel. Men NTB skriver att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu väntas tala inför generalförsamlingen på fredag.

Danon beskrev händelsen som en ”cirkus”.

– Vi tycker inte att det är användbart. Vi tror att det faktiskt belönar terrorism, sade han till reportrar på torsdagen.

En talesman för det amerikanska utrikesdepartementet kallade erkännandena ”performativa” och sade till AFP på villkor av anonymitet:

– Vårt fokus förblir på seriös diplomati, inte performativa gester. Våra prioriteringar är tydliga: frisläppandet av gisslan, Israels säkerhet och fred och välstånd för hela regionen, vilket bara är möjligt utan Hamas.

Den amerikanska regeringen har också varnat för möjliga konsekvenser för dem som vidtar åtgärder mot Israel, inklusive Frankrike, vars president Emmanuel Macron är värd för toppmötet i New York. Jerusalem överväger också konkreta bilaterala åtgärder mot Paris, enligt israeliska myndigheter.

Det är inte otänkbart att sådana åtgärder även skulle kunna drabba Norge, som leds av en regering som framstår som en av de största och mest lojala anhängarna av palestinierna, både politiskt och ekonomiskt.