Cirka 90 procent av mjölkbönderna i norska Telemark har undertecknat ett brev till mejeriproducenten TINE där de gör det kristallklart att de inte vill använda metanhämmaren Bovaer.

– Vi känner oss lurade och är besvikna över att TINE arbetar för att införa en tillsats utan någon verklig dialog med oss producenter. Detta utmanar både förtroendet och upplevelsen av att vara en del av en gemenskap och ett delägarskap, heter det i ett brev som Document tagit del av.

Brevet är skrivet av tre mjölkbönder, Hege Hegnastykket, Solvor Marie Folkestad och Ellen Hartveit, och har undertecknats av cirka 90 procent av mjölkbönderna i Telemark fylke. De understryker att de inte vet om det är alla i hela distriktet. TINE är också ett kooperativ som ägs av mjölkbönderna själva.

Bovaer är en tillsats som används för att minska metanutsläppen från kor. Norska försök har hittills visat att det leder till en minskning av metanutsläppen med 12,5-20 procent. ”Det norska jordbruket har mycket lägre utsläpp eftersom korna betar gräs i stället för att använda mycket kraftfoder, vilket är standard i många andra länder. Det innebär att Bovaer-gårdarna inte har samma effekt.

Fel att säga att kor är ett klimatproblem

I brevet skriver mjölkbönderna:

– Kon är inte ett klimatproblem. Den är en grundpelare i norsk, hållbar livsmedelsproduktion. Vi vill producera säker, naturlig mat baserad på norska resurser – inte genom konstgjorda tillsatser med osäkra långsiktiga effekter.

Särskilt bönderna har reagerat starkt på att införandet sker utan att förankra det hos bönderna. Norges Bondelag har skrivit under det jordbruksavtal som innebär obligatorisk introduktion av metanhämmare för alla idisslare i Norge, för att uppfylla klimatavtalet mellan regeringen och Bondelaget.

Flera bönder riskerar att förlora stora belopp i bidrag om de inte använder tillsatsen.

Dessutom konstaterar de att många konsumenter nu har gått över till ekologisk mjölk, och att allt fler aktivt inte vill ha mjölk från kor som matats med den här typen av kemiska tillsatser.

– Varför skickar ni in brevet?

– Vi skickar in brevet eftersom vi som ägare av TINE och mjölkproducenter känner oss överkörda. Vi reagerade starkt på införandet av Bovaer och ville undersöka om resten av mjölkbönderna i Telemark kände likadant. Det gjorde de, faktum är att 90 procent av mjölkbönderna i Telemark höll med oss och det brev vi skrev. Vi uppfattar att motståndet mot Bovaer är starkt i resten av landet, säger Hege Hegnastykket till Document.

Bovaer skönmålas

De hade nyligen ett möte med TINE:s ledning på Dyrskun i Seljord, där även ordföranden för Norges Bondelag, Bjørn Gimming, deltog.

– Vi uppskattade verkligen mötet. Men vi förväntar oss att frågan tas upp och att TINE involverar sina medlemmar, som är våra ägare, i denna och framtida frågor, säger Solvor Brukås Folkestad.

– Vilka är förväntningarna på brevet som nu fått så stort stöd?

– Vi behöver organisationerna för att stå upp för oss som ägare och producenter och främja ett hållbart jordbruk med god djurhållning baserat på norska resurser. Norska idisslare har en stark position här, säger Brukås Folkestad.

– Är det inte konstigt att TINE inte tar mjölkproducenterna på allvar, för om de inte representerar dem, vem representerar de då?

– Vi är osäkra på svaret. Men vi anser att de bör representera oss producenter. Vi förväntar oss att TINE och Norges Bondelag representerar oss, ägarna och livsmedelsproducenterna, på ett hållbart sätt och inte låter sig styras av politisk skönmålning. Bovaer är just det: ”Greenwashing”, säger Ellen Hartveit och tillägger:

– När klimat- och miljöåtgärder har blivit att tafsa på kon har det gått alldeles för långt.

Alla tre bönder understryker att de gärna bidrar till klimatminskningar, men inte på bekostnad av människors och djurs hälsa.

De riktar en tydlig uppmaning till organisationerna.

– Lantbrukarorganisationerna måste nu ställa sig upp och börja kämpa för oss nötkreatursbönder. De måste kommunicera sunt förnuft och sann bondevisdom. Vi är trötta på att kon pekas ut som den skyldiga till både klimat- och folkhälsoutmaningar, säger Hartveit.