

Det finns en seglivad myt bland elbilägare att det är nästan gratis att köra elbil. Siffror från det norska trafikinformationsrådet (OFV) visar att det tvärtom är extremt dyrt att köpa en ny bil, med ett pris per kilometer på cirka 100 norska kronor (!). Undersökningen bekräftar också att det är dyrare att köra en hybrid- eller bränsledriven bil, men inte så mycket dyrare som många tror – det vill säga om man lyckas få tag på en ny bränsledriven bil. Det är politikerna som bestämmer vilken typ av bil och drivsystem du behöver (som i DDR), och om du har fel typ av bil blir du ekonomiskt bestraffad av myndigheterna. De vet ju bäst.
OVF-undersökningen har genomförts varje år sedan 1977 och omfattar sex priskategorier och tre körsträckor. Beräkningen för 2025 inleddes den 2 oktober och visar att det blir allt dyrare att äga en bil – men batteribilar är fortfarande det billigaste alternativet. (PS: Anledningen till att jag konsekvent använder termen batteribil är att vätgasbilar också är elbilar). Kostnaderna för att äga en bil ökade kraftigt under 2023. En något mildare ökning fortsatte under hela 2024 och ser ut att fortsätta under 2025.
I synnerhet högre räntor, dyrare försäkringar, högre reparationskostnader, högre verkstadspriser och två omgångar av höjda bilskatter vid årsskiftet och den 1 april har bidragit till stigande kostnader för de flesta bilägare, oavsett drivlina. Batteribilar är fortfarande det mest ekonomiska valet för den genomsnittlige norska nybilsköparen – om man bortser från begagnatmarknaden, som är ungefär fem gånger större än nybilsmarknaden. Låt oss titta närmare på detta:
Myndigheterna saboterar den fria bilmarknaden med skatter
Rapporten visar att skattehöjningarna i januari och april 2025 har drabbat bilar med förbränningsmotorer särskilt hårt, samtidigt som listpriserna har stigit. Dessutom förblev räntorna höga, vilket gjorde billån mycket dyrare. Behovet av bränsledrivna bilar är dock störst i provinserna utanför Oslo-området och i mer lantliga områden, men människor som bor där räknas inte för Stortinget. Det enda som spelar någon roll är att rädda politikernas självpåtagna ”klimatmål”, även om detta inte har någon som helst betydelse för de flesta människor. På marknaden för elbilar har däremot ett fullskaligt priskrig brutit ut, med prissänkningar i flera segment och ett växande utbud av billigare kinesiska bilar. Den norska bilmarknaden har därför gått från att vara säljarens marknad till att vara köparens, med kampanjer och rabatter som bidrar till lägre ingångspriser. Detta har skapat intrycket att elbilar är ”nästan gratis”, och folk köper nya bilar som galna. Det faktum att rika människor som har råd med en ny bil också kan lura staten på både moms och skatter, och låta de fattiga bidra till samhället, gör det bara ännu bättre. Men det är dyrare än du tror:
Hur mycket kostar din nya bil egentligen?
Undersökningen drar slutsatsen att en elbils inköpspris på 350.000 norska kronor kostar cirka 99.000 norska kronor per år för 15 000 km körning, medan en jämförbar bensinbil kostar cirka 113.000 norska kronor, dvs. cirka 14.000 norska kronor mer per år. Det vill säga, om du överhuvudtaget kan hitta bensinbilar som är så billiga. Praktiska och miljövänliga dieselbilar i detta segment är uteslutna i ett land där statsminister Stoltenberg uppmanade bilister att byta till dieselbilar 2007 eftersom de var miljövänliga.
Om du köper en lyxbil blir prisskillnaderna ännu större: enligt OFV kommer en elbils kostnad för en bil som kostar en miljon kronor uppgå till cirka 229.000 kronor per år, medan en bensinbil till samma pris kommer att kosta cirka 254.000 kronor, det vill säga över 25.000 kronor mer. Men om du har råd med den typen av lyx är detta småpengar. Tabellen nedan är hämtad från OFV och visar att kostnaden för att köpa en ny bil snabbt kan uppgå till 10.000 kronor per månad!

Vad baseras OFV:s beräkning på?
Det som studien inte säger något om är vad elbilen respektive bensinbilen är värd när den är 12 år gammal. Studien säger heller ingenting om bilarnas livslängd, men den genomsnittliga livslängden för en bensinbil i Norge är cirka 18 år. Det är högst osannolikt att elbilar kommer att hålla lika länge, men ingen vet säkert, eftersom det norska elbilsprojektet först startade omkring 2013. Jag skickade några frågor om detta till Geir Inge Stokke, direktör för det norska vägtrafikinformationsrådet, och fick omedelbart tydliga och informativa svar, utan den vanliga omvägen via intetsägande kommunikationsrådgivare.
Fråga 1: Tar beräkningen hänsyn till bilens genomsnittliga livslängd?
I årets beräkning är ägandeperioden fastställd till 3 år, oavsett körsträcka. Detta görs för att standardisera beräkningarna och göra dem jämförbara mellan olika drivlinor och prisklasser. Tidigare utgåvor baserades på en total körsträcka på 120.000 km, fördelat över antalet år. Även om detta ger ett kortare perspektiv än bilens faktiska livslängd, har det valts eftersom de största kostnaderna – såsom värdeminskning – ofta uppstår tidigt i bilens livscykel.
Fråga 2: Finns det siffror som visar att elbilar i lyxsegmentet har en längre livslängd?
Vi har för närvarande inga egna siffror som dokumenterar skillnader i livslängd mellan elbilar i lyxsegmentet och mer prisvärda vardagsbilar. Det är dock en välkänd observation på marknaden att dyrare bilar ofta har bättre komponentkvalitet och underhåll, vilket kan bidra till en längre livslängd. Detta gäller både fossila bränslen och elbilar, men det ingår inte som en variabel i beräkningen.
Fråga 3: Har ni siffror på den genomsnittliga livslängden för elbilar jämfört med fossila bränslen och hybridbilar?
OFV:s beräkning baseras på teoretiska avskrivningsmodeller och inte på faktisk livslängd. Det finns för närvarande inte tillräckligt med historiska data om elbilar för att fastställa en genomsnittlig livslängd med samma precision som för bilar som drivs med fossila bränslen. Åtta års batterigaranti är en viktig faktor, och som du påpekar kan kostnaden för batteribyte vara högre än andrahandsvärdet för vissa modeller. Detta är en utmaning som vi följer noga.
Fråga 4: Har ni siffror för bilkonton vid köp av en fem år gammal begagnad bil?
Beräkningen för 2025 baseras på kostnader för nya bilar, men vi håller med om att marknaden för begagnade bilar är betydligt större än marknaden för nya bilar. Det finns separata analyser och statistiska uppgifter för begagnade bilar, men dessa ingår inte i denna beräkning. Fakta: Nya bilar köps fortfarande av personer med överskottskapital
OFV:s rapport är ändå mycket ärlig och användbar, eftersom den innehåller något som nästan inga medier skriver om och som ingen elbilägare vill prata om: värdeminskning. Detta står ofta för 35–50 procent av de totala årskostnaderna. Ränta, underhåll och försäkring ingår också i beräkningen, och inte minst: mycket höga reparationskostnader och däckslitage. Detta rapporteras alltid i för liten utsträckning i media. Att köpa en ny bil är aldrig billigt. Det är alltid dyrare än köparen tror, och så har det alltid varit.
Att köpa en ny bil har alltid varit en statussymbol i Norge, eftersom särskilda norska skatter har gjort bilar orimligt dyra. I Norge har det varit vanligt att personer med god ekonomi köper en ny bil, behåller den i tre år och sedan byter in den mot en ny bil igen. Höga bilpriser har gjort begagnade bilar värdefulla, vilket har gett den norska bilparken den högsta genomsnittsåldern i Europa. Detta var miljövänligt. I länder som Frankrike har det däremot varit vanligare att köpa en ny bil, köra den tills den är utsliten och skrota den efter åtta till tio år. Det är konsumtion. Med införandet av obligatoriska elbilar kan den norska bilparkens genomsnittsålder sjunka kraftigt, vilket innebär att politikerna helt enkelt har skapat ökad konsumtion. Problemen med återvinning av drivbatterier har inte lösts på något sätt … eller genomtänkts. Och sist men inte minst: det finns inget som tyder på att Europa kommer att följa Norges transportexperiment, eftersom försäljningen av elbilar är en katastrof som väntar på att inträffa. Precis som man har varnat för sedan 2015. Det har aldrig funnits någon efterfrågan från marknaden på en snabb övergång till elbilar. Det var en politisk nyck.
Nu är det inte bara elände och förtvivlan: några av dem som köpte en skattefri Tesla S med allt gratis och gratis laddning har kört 300.000 kilometer på tio år och sparat ofattbara summor på pendling. Batteribilar fungerar utmärkt för människor som behöver en batteribil, men det är allt: för människor med andra behov är de helt värdelösa. Det är detta som politikerna inte vill acceptera. Konsumenttips: Hur mycket kostar en pålitlig begagnad bil?
Så jag säger det igen: Har du en tight budget? KÖP INTE EN NY BIL!! Du har inte råd, så låt någon annan ta värdeminskningen de första åren. Om du inte har kontanter och inte har råd med ett billån, låt dig ALDRIG luras av reklam för leasingavtal som lockar med en bil för 300 pund i månaden. Leasing är att hyra en bil, och det är ALLTID den dyraste lösningen. Överväg istället att köpa en nyare begagnad bil, helst en bränslesnål. Om du är ännu mer sparsam, vad sägs om en tio år gammal bränslesnål bil för 50.000 kontant som är EU-godkänd i två år? Om du satsar på att en sådan ”skrotbil” inte kommer att kräva några dyra reparationer under de kommande två åren, kan du i värsta fall skrota bilen, och värdeförlusten kommer då att ha kostat dig endast 23.250 kronor per år, eller 1937 kronor per månad. (Eftersom du alltid får tillbaka 3.500 kronor i skrotvärde). Kanske har du tur och kan sälja den med bara 20.000 kronor i förlust? Då blir beräkningen ännu bättre.
I vilket fall som helst har du mycket spelrum för bränsle, försäkring och service jämfört med 10.000 per månad för en ny bil, och kom ihåg: för tio år gamla bensinbilar finns det oändligt många billiga begagnade reservdelar och ännu större möjligheter att göra egna reparationer. Det är inte så svårt att serva en bil själv med bra instruktionsvideor på YouTube, så länge du har rätt verktyg. Hur vet jag det? Jo, under de senaste tio åren har mitt bilägande kostat mindre än 300 per månad, allt inklusive. Jag köper billigt och betalar kontant, underhåller, reparerar och behandlar mot rost och säljer sedan för så mycket jag kan. Jag köper aldrig bilar som är nyare än 2015, eftersom det var då kvaliteten försämrades i takt med att komplexiteten ökade. Jag köper aldrig bilar med automatväxel och jag använder bara verkstäder om jag inte kan lösa det själv eller om det är minusgrader ute.
Pengarna jag sparar på bilunderhåll är ett välbetalt extrajobb. Men jag är inte heller så fåfäng, och jag kan bilar. Därför behöver jag inte visa upp min dåliga smak genom att köra en lyxig elbil från Kina, för kom ihåg: vi kör alla begagnade bilar. Även du, som hämtade din bil hos återförsäljaren för femton minuter sedan.
