Storbritanniens nya inrikesminister från Labourpartiet, Shabana Mahmood, har gjort vad vissa anser vara ett chockerande och brutalt erkännande.

Landet har förlorat kontrollen över sina egna gränser. I ett tal på onsdag kommer hon att säga att den misslyckade migrationspolitiken undergräver förtroendet för staten. En konkursförklaring

I vad som beskrivs som ett av de mest ärliga erkännandena från en brittisk regering på länge kommer Mahmood att säga att den fortsatta strömmen av illegala migranter utgör ett grundläggande hot mot det sociala kontraktet.

– Allmänheten förväntar sig med rätta att deras regering ska kunna bestämma vem som får komma in i landet och vem som måste lämna det. Idag är det inte fallet i detta land, kommer hon att säga, skriver The Telegraph.

Siffrorna understryker krisen. Bara i år har 35.500 migranter korsat Engelska kanalen i små båtar, en ökning med 30 procent jämfört med förra året. Nettoinvandringen uppgår till 431. 000, efter att ha nått en rekordnivå på över 900.000 föregående år.

Globalistisk lösning på ett nationellt problem

Trots den hårda diagnosen möts Mahmoods lösningar med skepsis. Hennes huvudstrategi är mer ”internationellt samarbete” och hon varnar för reformledaren Nigel Farages och de konservativas förslag om att lämna Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (ECHR).

Farage slår tillbaka mot vad han ser som tom retorik.

– Dessa ord är meningslösa så länge dragningsfaktorerna för Storbritannien kvarstår, säger han.

Trump varnade – och ignorerades

Den brittiska regeringens oförmåga att stoppa båttrafiken står i skarp kontrast till det råd de fick av USA:s president Donald Trump under hans statsbesök förra månaden. Trump, som själv har satt in militären för att säkra USA:s södra gräns, varnade premiärminister Keir Starmer för att illegal migration ”förstör länder inifrån” och uppmanade honom att överväga en militär lösning.

Labours nya ”skärpta” åtgärder består hittills av strängare språkkrav för migrerande arbetstagare och en höjning av den avgift som företag måste betala för att rekrytera utländsk arbetskraft.

Samtidigt har de första charterflygningarna med återvändande migranter till Frankrike endast skickat tillbaka 26 personer, under en period då 14.000 har anlänt.