

Detta framgår av svaren i en ny studie från norska Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (NKVTS) med 1 .768 respondenter. Av dessa var 749 kvinnor, varav 82 procent hade utsatts för allvarligt fysiskt våld och 40 procent hade utsatts för våldtäkt.
– Vi ser att mycket få söker medicinsk hjälp, även efter allvarliga våldsincidenter. Detta är ett folkhälsoproblem, men också ett tecken på att många inte inser behovet av hjälp eller att de fruktar konsekvenserna av att söka hjälp, säger forskaren och doktoranden Anja Duun Skauge vid NKVTS i ett pressmeddelande.
Påståendet att kvinnor inte inser behovet av hjälp måste underbyggas. Varför skulle de inte inse behovet av hjälp? Frågan som måste ställas är vilka konsekvenser de fruktar av att söka hjälp. Detta leder oss till känsliga kulturella frågor som demografiska förändringar, där det kan få konsekvenser för kvinnor att söka hjälp.
Annars finns det en annan fråga som måste ställas: Litar kvinnor inte längre på myndigheterna om de blir våldtagna eller utsatta för våld? Tas de inte på allvar eftersom kvinnor utgör en nyinvandrad befolkningsgrupp som myndigheterna skyddar? Om så är fallet finns det dolda siffror som bör bringas i dagen.
Om forskare stöter på chockerande siffror bör vi kanske visa mod och ställa de frågor som uppstår ur vår nya sociala verklighet.
Den 25 november är FN:s dag för avskaffande av våld mot kvinnor. Undersökningen visar att tre av tio tvivlar på att vårdpersonal kan hjälpa dem efter våld eller våldtäkt. En av sex säger att de inte vet var de kan få hjälp.
– Studien visar att även bland dem som har fysiska skador är det få som söker hjälp hos vårdpersonal, säger Duun Skauge, som tillägger att det är viktigt att människor känner till online-resurser som Dinutvei och stödtjänster som VO-linjen , så att de kan få hjälp efter att ha utsatts för övergrepp eller våld. (NTB)
