₁₀När han drog in i Jerusalem blev det stor uppståndelse i hela staden, och man frågade: »Vem är han?« ₁₁Och folket svarade: »Det är profeten Jesus från Nasaret i Galileen.«

₁₂Jesus gick till templet och drev ut alla som sålde och köpte där. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, ₁₃och han sade till dem: »Det står skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus. Men ni gör det till ett rövarnäste.«

₁₄Blinda och lytta kom fram till honom i templet, och han botade dem. ₁₅När översteprästerna och de skriftlärda såg allt det märkliga han gjorde och hörde hur barnen ropade i templet: »Hosianna Davids son«, blev de förargade ₁₆och sade till honom: »Hör du vad de säger?« Jesus svarade: »Ja, har ni aldrig läst orden: Barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig?« ₁₇Sedan lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.

Matt 21:10-17

Idag är det första advent, och traditionellt har dagens firande inneburit att förberedelserna inför julen har inletts. Vissa människor är dock så upptagna med att fira jul att de går direkt till julfirandet utan att ägna mycket uppmärksamhet åt advent.

Det är något med denna upptagenhet som jag inte gillar. Vi har blivit så rastlösa. Vi tar oss inte tillräckligt med tid att stanna upp och tänka på varför vi firar våra helgdagar. Även om vi har tagit bort adventfirandet och ersatt det med julen, har julens budskap inte blivit mer framträdande, tvärtom. Det blir allt svårare att se Jesusbarnet bland alla juldekorationer.

Och jag tänker: Hur är det möjligt för en civilisation att glömma den som är grunden för vår existens? För Jesus är den största gåvan någonsin till mänskligheten. Även de som inte tror måste utmanas av det budskap som advent är tänkt att förbereda oss för.

Enligt klassisk kristen lära hade Jesus tre ”ämbeten”: Kristi profetiska ämbete, Kristi prästämbete och Kristi kungliga ämbete. Det är inte minst Kristus i hans kungliga ämbete som vi firar denna första adventssöndag. Det borde vara skäl nog att stanna upp och hämta andan. För dagens bibeltexter citerar eller anspelar på en mängd profetior från Gamla testamentet.

När Jesus kom in i Guds tempel drev han ut alla som sålde och köpte där, och han välte växlarnas bord och duvsäljarnas bänkar, och när Jesus kommer in i Guds tempel uppfyller han profetian i Malaki 3:1. Jesus ”renade” templet, men han gjorde mer än så.

För det första befann sig växlarna i ”hedningarnas förgård”. Det betyder att det fanns icke-judiska gäster i Guds hus som stördes särskilt mycket av dem. Här visar Jesus förmodligen på en viktig punkt när det gäller missionsarbetet bland hedningarna.

För det andra befann sig växlarna där eftersom endast mynt från Tyros accepterades i templet. Mynt från Tyros hade en viktgaranti och garanterad renhet i metallen. Duvförsäljarna var där för att sälja offerdjur för templets djuroffer. Men Jesus var nu i färd med att ersätta alla preliminära djuroffer med sitt eget fullständiga offer på Golgata (se Hebreerbrevet 10).

För det tredje hade flera profetior förutsagt en tempelmiljö fri från kapitalism kring offerdjur (se Sakarja 14:21 och 6:12f). Istället för att tala om Jesu rensning av templet bör vi därför tala om Jesu tempeldemonstration.

Det var inte oväntat att de skriftlärda reagerade på Jesu handlingar. De ville inte ha en lära som tog ifrån dem deras makt. Det finns all anledning att tro att de hade hört honom säga:

”Tro inte att jag har kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärmor, och mannens husfolk skall bli hans fiender.”

Men en av de mest intressanta sakerna med dagens text kommenterades tidigare i veckan av Odd Sverre Hove. Han anser att predikantraditionen inte har utforskat djupet i det svar som Jerusalems invånare gav till dem som undrade vem det var som red in i Jerusalem.

När Jesus kom in i Jerusalem ”blev det stor uppståndelse i hela staden”, står det i vers 10. Och sedan frågar resten av staden vem Jesus är. Svaret lyder som följer:

”Det är profeten Jesus från Nasaret i Galileen.”

Odd Sverre Hove skriver att många tycks tro att uttrycket ”profeten Jesus från Nasaret i Galileen” bara är en populär religiös kliché. Men termen ”profet” hänvisar till profetian om den nye Mose i 5 Mosebok 18:15.

Han påpekar att namnet på staden, Nasaret, är viktigt. Det betyder ”byn med rotskottet”. Staden fick sitt namn efter det löfte som gavs till de överlevande från den gamla kungafamiljen i Jesaja 11:1b: ”… ett skott skall skjuta upp ur [Jishajs] rot”. Uttrycket ”profeten från Nasaret” identifierar alltså Jesus som en medlem av Davids kungliga släkt.

Jesus förutsåg att hans radikala budskap skulle utmana etablerade relationer och skapa konflikter i samhället och i hemmen. Han visste att budskapet skulle ha en polariserande effekt. Kristendomen ger inte upp halvvägs. Om du är med honom vill Jesus göra dig helt ren. Han har inget annat alternativ.

Det är förmodligen därför våra politiker mestadels bara reagerar på kristen predikan. Det är det enda som berör deras hjärtan, och de vet att de måste ta ställning till det. Ingen provoceras av andra religioners predikningar om evigheten, men kristendomen är en helt annan kategori. Den framstår inte som en religion, utan är ett budskap om kärlek från Gud själv, eller som det står i Uppenbarelseboken 3:19-20, en annan av dagens texter [i Den norske kirke; reds. anm.]:

”Jag tillrättavisar och tuktar alla dem jag älskar. Visa iver och vänd om! Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig.”

Den moderna människan gillar inte att bli tillrättavisad och korrigerad, tvärtom. Hon tillrättavisar och korrigerar istället dem som står för något annat än hon själv. Sådana människor hanterar inte synd; Gud är frånvarande i deras liv och etiken är privatiserad, och alla som motsätter sig dem är polariserande.

Men om du förstår att det är universums Skapare, en helig Gud, som säger att han älskar dig och vill äta middag med dig, kommer du att förstå att polarisering är absolut nödvändigt för din frälsning. Guds syfte med ditt liv är helt annorlunda än vad dagens politiska elit proklamerar.

Jag rekommenderar att du reflekterar över detta under tiden fram till jul.

Välsignad adventstid.