USA:s president Donald Trump vill stärka Argentina som en viktig allierad i Sydamerika. Målet är att minska Kinas inflytande i regionen.

Ankomsten av sex begagnade F-16-stridsflygplan från Danmark markerade återkomsten av överljudsstridsflygplan för det argentinska flygvapnet efter årtionden av brittiska sanktioner efter Falklandskriget, skriver The Telegraph.

De flög över Buenos Aires i formation på lördagen tillsammans med tre tankflygplan från det amerikanska flygvapnet som tankade dem under den transatlantiska resan.

Washington vill modernisera Argentinas föråldrade väpnade styrkor och var drivkraften bakom avtalet.

Trump-administrationen vill stärka en viktig allierad i Sydamerika och hålla kinesiskt inflytande i schack.

Detta förklarar en annan del av Washingtons strategi.

The Telegraph har fått veta att Washington har spelat en avgörande roll för att jämna ut försvarsdiskussionerna mellan Buenos Aires och London. 

En utveckling är på gång. Argentina förhandlar med Storbritannien om att häva ett vapenembargo som skulle göra det möjligt för det sydamerikanska landet att köpa toppmodern militär teknik.

Den brittiska regeringen har hittills blockerat leveransen av brittisktillverkad hårdvara, inklusive Martin-Baker-katapultstolar som finns i många militärflygplan, samt avioniksystem och annan avancerad elektronik.

Argentinas president Javier Milei vill återuppbygga både Argentinas ekonomi och dess militära kapacitet. Han säger till den brittiska tidningen:

”Det finns inga världsmakter utan militär makt. Det finns inga länder som räknas på den internationella arenan om de inte kan försvara sina gränser.”

Javier Milei med motorsåg. Foto: Shutterstock

Det är intressant att Milei säger detta till en brittisk tidning, eftersom både Storbritannien och stora delar av Västeuropa har vidöppna gränser. Det verkar dock som att detta främst beror på bristande vilja, inte bristande förmåga, och det finns nu en viss rörelse inom EU.

På måndagen godkände EU-ländernas inrikesministrar ett lagförslag som öppnar upp för asylmottagande utanför EU. Norge följer upp i samarbete med bland annat Italien och de nordiska länderna.

Norge öppnar asylmottagningscenter utomlands

Vissa kommentatorer anser att denna utveckling beror på påtryckningar från USA och Trump. Detta verkar rimligt: USA har själv visat att det är fullt möjligt att både stoppa massinvandringen och börja repatriera illegala migranter. Danskarna har dock diskuterat sådana lösningar i flera år utan att något har hänt.

”Det har varit en högsta prioritet för vårt EU-ordförandeskap. I Danmark har vi i många år velat skapa ett helt nytt asylsystem i Europa”, säger Danmarks minister för invandring och integration, Rasmus Stoklund (S), enligt NTB-TT-Ritzau.

Danmark har gått i bräschen för denna process, men Italien, som kämpar med sitt eget rättssystem, är också inblandat och vägrar att låta Melonis regering skicka migranter till Albanien. För att bli permanent lag måste avtalet först godkännas av Europaparlamentet.

Mileis önskan om ökad militär styrka kan också motiveras av en önskan att bekämpa kriminella gäng som kontrollerar gatorna i många städer i Argentina, även om F-16-stridsflygplan inte kommer att spela någon särskilt viktig roll i detta avseende. Milei vill dock stärka alla grenar av den argentinska försvarsmakten. Det har gått över 43 år sedan Falklandskriget, som varade i 10 veckor, från den 2 april till den 14 juni 1982, medan Margaret Thatcher var premiärminister i Storbritannien.