Kommentarer

Israel är under intensiv press från det ”internationella samfundet”, lett av USA, EU och FN. Syftet är att tvinga Israel att stoppa sin defensiva kamp mot Hamas innan denna terroristorganisation fullständigt förstörs militärt och politiskt. Vi kan spekulera i vilket motiv västmakterna kan ha för att vilja rädda Hamas från undergången, men det kan knappast råda några tvivel om konsekvenserna för Israel om dessa politiska påtryckningar skulle få framgång, både på kort och lång sikt.

Det är den judiska statens existens som striden gäller. I media hör vi hela tiden om ”Israels krigföring i Gaza”, men nästan ingenting sägs om att kriget förs mot Israel av Irans ombud i Gaza, Libanon och Syrien, trots att stora mängder ammunition fortfarande importeras och avfyras mot det israeliska civila samhället. Medierna rapporterar inte att dussintals smugglingstunnlar har upptäckts mellan Gaza och Egypten, av vilka några är så stora att bilar kan köras genom dem. Detta har gjort det enkelt för Hamas att transportera enorma mängder vapen och ammunition från Iran, Kina, Ryssland och Nordkorea.

Det handlar om fartygslaster med militära vapen och annat smuggelgods som har transporterats till Gazaremsan via Egypten och som de egyptiska myndigheterna med nödvändighet har känt till och godkänt. Egypten var också förpliktigad av den FN-sanktionerade marinblockaden som var tänkt att förhindra sådan import av vapen till Gaza. Så mycket var fredsavtalet med Egypten värt. Detta är också bland de förutsättningar som måste redas ut när detta krig är över.

En annan situation rör FN:s högste ledare som med ständigt nya och illvilliga utspel aktivt visar förakt för ett medlemsland i strid med FN-stadgans syften och principer. Hans upprepade hot om att sätta Israel på ”svarta listan” tillsammans med Al-Qaida och andra terroristorganisationer och stater avslöjar att det fortfarande inte finns några gränser för vad någon kan jämföra judarna med.

President Bidens nya ”utfasningsplan” för att stoppa kriget utan att avlägsna Hamas är anmärkningsvärd. När han lanserade denna ”fredsplan” den 31 maj gjorde han det vid en tidpunkt då han visste att det var sabbat i Israel, och att han därför inte behövde riskera en omedelbar israelisk reaktion. Han inledde med att kalla planen för ett israeliskt förslag som han sedan uppmanade Israel att ansluta sig till. Detta visar att hela planen är en del av hans eget cyniska spel för att skapa stöd för sig själv hos den politiska vänster som han är beroende av för att inte förlora valet i november. Att offra judarna för egen vinning är ett klassiskt antisemitiskt verktyg. Vi ser något liknande bland europeiska  politiker.

Hotet från president Biden förstärktes avsevärt med nyheten att han har skickat runt ett utkast till resolution från FN:s säkerhetsråd  som uppmanar Säkerhetsrådet att ansluta sig till hans plan för att avsluta kriget. Han vet att han kommer att få det stödet, vilket öppnar för möjligheten att Säkerhetsrådet i nya resolutioner och med amerikanskt stöd kan komma att sätta så allvarlig press på Israel att det kan skapa politiskt kaos i den israeliska regeringen och allvarligt försvaga landets kamp för överlevnad. (Red.: Planen har antagits.)

I sitt tal till FN:s säkerhetsråd efter det att rådet antagit en resolution som utarbetats av USA och där Hamas uppmanas att acceptera det senaste israeliska förslaget om ett gisslanavtal, undvek Israels representant att kommentera eller uttrycka motstånd mot initiativet, något de hade gjort i flera dagar.

Det mest absurda med situationen är att det nu verkar som att Hamas kan komma Israel till hjälp i FN genom att vägra att godkänna de villkor som Biden har listat i sin plan. I vilket fall som helst har både president Biden och andra som försöker undergräva den judiska statens förmåga att överleva misslyckats. Även om det också pågår ett politiskt maktspel i Israel, har detta aldrig stått i vägen för folkets beslut att försvara sig med de medel som är nödvändiga. Förslaget i Knesset att förklara FN-organet UNRWA som en terroristorganisation är ett resultat av den roll organisationen fortfarande spelar som täckmantel och gömställe för Hamas.

Försöken att täcka över och bortförklara denna organisations brott mot den judiska staten får inget gehör i Israel. Detsamma gäller de desperata försöken att hindra Israel från att rensa upp i Rafah och en gång för alla avslöja den nära kontakt och det samarbete som funnits under många år mellan Hamas och en rad länder i arab- och västvärlden. Försöken att hålla detta dolt bör inte få stöd från något land, inte ens från våra.

Läs också