De senaste dagarna har tidningen rapporterat om den ena olyckan efter den andra – delvis till följd av Donald Trumps nya tullar, men också av interna kinesiska skäl.

Många exportinriktade kinesiska företag har drabbats av en kraftig nedgång i orderingången, vilket har lett till att fabriker har fått ställa in produktionen. Tiotals miljoner jobb riskerar att gå förlorade utan sänkta amerikanska tullar.

Enligt vd:n för rederiet Flexport har beställningarna av containerfrakter från Kina till USA minskat med 60 procent sedan Trump den 2 april annonserade sin nya tullpolitik. Förra året stod exporten för en tredjedel av Kinas ekonomiska tillväxt. Enligt vissa bedömare befinner sig den kinesiska ekonomin redan i recession och de amerikanska tullarna gör bara saken värre.

Något måste göras, men president Xi Jinping kan inte utan vidare överge sin trotsiga politik när han har byggt hela sin prestige på att vara tuff mot USA och att meddela att Kina snart kommer att bli världens obestridda hegemon. En stark man har inte råd att framstå som svag.

The Epoch Times citerar en amerikansk ekonom som antar att Xi kommer att subventionera den kinesiska exporten, men att en sådan kurs bara kommer att hålla ihop ekonomin i sex månader till ett år och tvinga de kinesiska kommunisterna att komma överens med den amerikanska regeringen. Det innebär också att kommunisterna kan glömma att erövra världsherraväldet inom en snar framtid.

Det är så illa att regimen har slutat att publicera siffror om arbetslöshet och investeringar på finansmarknaderna.

I juni 2023 visade officiell kinesisk statistik att ungdomsarbetslösheten var 21,3 procent. Epoch Times trodde inte på denna siffra utan antog att den var mycket högre och att regimens officiella siffror inte går att lita på.

Det finns många indikationer på att tidningen har rätt. Kommunistledaren Xi har säkerligen uppmuntrat tiotals miljoner arbetslösa ungdomar att lämna städerna för att söka arbete på landsbygden. Det är förståeligt, eftersom det är farligt för regimen att ha arga ungdomar vandrande runt sina maktcentra.

Xis uppmaning är inte någon ny politik. Mellan 1968 och 1978 tvångsdeporterades cirka 17 miljoner studenter och skolbarn till landsbygden för att ”omskolas” av fattiga bönder. Detta skedde efter att de som rödgardister hade hjälpt Kinas store rorsman Mao Zedong med kulturrevolutionen och han inte längre hade någon användning för dem.

Xi har inte heller något att göra med de miljontals arbetslösa ungdomarna. Som alla kommunister är han bara intresserad av makt till varje pris.

Men om Trump håller fast vid sin handelspolitik kanske kommunismen inte överlever i Kina.