I årets jordbruksuppgörelse kräver de norska bönderna 15,5 miljoner kronor för en bredare användning av metanhämmare i norsk djuruppfödning.

Politikerna har beslutat att göra jordbruket klimatvänligt. Ett av de enklaste sätten att få klimaträkenskaperna att gå ihop är att få korna att släppa ut mindre metan. En av de ledande lösningarna är att använda produkten Bovaer i kornas foder.

Detta har lett till starka reaktioner från konsumenterna. Efter mycket offentlig debatt är TINE nu det enda företag som använder metanhämmaren Bovaer. Q-meieriene har å sin sida förklarat att de inte kommer att använda den och ekologiska Rørosmeieriet, som har haft en fenomenal tillväxt under det senaste året, har sagt att det är uteslutet för dem att använda en sådan produkt.

Kräver stora mängder

Det är nu dags för jordbruksuppgörelsen och kravet från jordbrukarna har lämnats in till regeringen. I sitt krav ber de om ytterligare 4 miljoner norska kronor 2025 för att starta försök med metanhämmare för am- och dikor, får och getter, samt vidare arbete med mjölkkor.

Hittills har endast mjölkkor beaktats.

Bönderna kräver dessutom 11,5 miljoner norska kronor år 2026. Detta kommer att användas för att fortsätta försöken och införa bredare användning av metaninhibitorer.

TINE har förklarat att man vill att 100 gårdar ska ingå i systemet, men så småningom kommer alla idisslare att få tillsatsen i sitt foder.

Ramen för hela kravet uppgår till totalt 2 miljarder NOK. Jordbruksuppgörelsen ska finansieras genom höjda priser eller subventioner från staten.

Det är med andra ord skattebetalarna och konsumenterna som betalar för satsningarna.

– Branschens klimatarbete är i full gång. Att producera mindre mat är inte en klimatåtgärd. Vi måste minska utsläppen per producerad enhet på varje enskild gård, samtidigt som vi ökar produktionen utifrån våra resurser, säger Bjørn Gimming, förhandlingschef på Norges Bondelag.

Fler klimatkrav

Metaninhibitorer är bara en del av paketet. Norska Bondelaget vill ha betydligt mer investeringar i klimatåtgärder. Här är några av de åtgärder som de kräver subventioner för:

• 60,1 miljoner norska kronor till dräneringsstöd för att minska lustgasutsläppen och förbättra markhälsan.
• 21,0 miljoner kronor till en ”klimatkalkylator” för ”dokumentation och rådgivning” till lantbrukare.
• 30 miljoner kronor för att utveckla bättre spannmålssorter för att klara ett annorlunda klimat.

Samtidigt som bönder arbetar för att få bidrag till klimatarbete främjar både EU och norska myndigheter möjligheterna att använda insekter i maten. Enligt dem är detta både klimat- och miljövänligt.

Gröna avlatsbrev

En av dem som har reagerat starkt på att korna blir ett koldioxidavtryck är bonden Per Ådne Skårland i Jæren.

”Om jordbruket ska göra något åt utsläppen av växthusgaser måste vi titta på diesel, däck, gödningsmedel och plast. Med andra ord de fossila utsläppen. Jag är inte för att kons matsmältningssystem ska bli ett avräkningskonto för gröna avlatsbrev så att vi slipper ta itu med de andra utmaningarna”, säger Skårland till Nationen.

Flera studier har visat att det kan finnas problematiska aspekter av Bovaer-användningen. Food Standards Agency (FSA) i Storbritannien studerade effekterna av höga doser. De fann att korna under 90 dagar hade både minskat foderintag och lägre hjärtvikt. Detta har föranlett myndigheten att ifrågasätta tillverkarens säkerhetsmarginal.

I ett försök på nötkreatur i Brasilien har man observerat att högre doser också kan leda till minskat foderintag. Med andra ord kan det påverka kornas aptit.

Det är också viktigt att Bovaer hanteras med rätt skyddsutrustning. Det kan vara skadligt vid inandning och är irriterande för hud och ögon.

Tillverkarna och TINE hävdar å andra sidan att det är helt säkert och att det inte går över i mjölk eller kött.