I den reviderade nationalbudgeten planerar regeringen att spendera 172 miljarder norska kronor på den norska försvarsmakten, vilket beräknas motsvara 3,3 procent av BNP.

Detta är en kraftig kursändring jämfört med tidigare, då Norge kämpade för att nå 2 procent. Nu har Trump satt ett nytt mål på 5 procent och Norge är redan på väg.

Enbart i år kommer det att ske en kraftig uppjustering:

I budgeten för 2025 var det ursprungligen planerat att Norge skulle spendera 2,15 procent av BNP på försvaret i år.

I april ökade regeringen budgeten med 15,5 miljarder norska kronor och finansminister Jens Stoltenberg (Ap) uppskattade redan då att 3,3 procent av BNP i år skulle gå till försvaret.

– Regeringen kommer att se till att det norska försvaret har en hög aktivitetsnivå och att försvaret kan genomföra planerad operativ verksamhet. Detta är viktigt för vår säkerhet och beredskap, säger försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap).

– Samtidigt måste vi hantera ökade kostnader till följd av bland annat prisökningar på krigsmateriel och tjänster samt ökade underhållsbehov. Därför ökar vi det norska försvarets driftsbudget med 2,5 miljarder norska kronor genom omprioriteringar och tilläggsanslag, säger han. (NTB)

Trumps krav tas emot väl av politiker som annars kritiserar honom för att vara för mjuk mot Ryssland. Espen Barth Eide är positiv, men säger att ”det inte kommer att bli lätt”.

Ett nytt procentmål som ska ersätta det omdiskuterade tvåprocentsmålet kommer att vara en av huvudfrågorna vid Natos informella utrikesministermöte i turkiska Antalya på torsdag.

USA:s president Donald Trump har länge efterlyst ett nytt mål på 5 procent av bruttonationalprodukten (BNP).

– 5 procent är inte bara en siffra, det är en nödvändighet, sade USA:s Nato-ambassadör Matthew Whitaker inför mötet.

Generalsekreterare Mark Rutte har kommit med ett kompromissförslag: 3,5 procent till försvaret och 1,5 procent till logistik, infrastruktur och gränskontroll.

Men Nato-chefen Mark Rutte har skickligt brutit ned målet till 3,5 procent för försvar och 1,5 procent för andra ändamål, såsom infrastruktur och gränskontroll.

Det gör det lättare för länderna att svälja.

– Jag kommer att signalera att Norge är positivt till ett ökat styrkemål i storleksordningen 3,5 procent, säger Eide till NTB.

Preeliminära beräkningar visar att Norge kan nå 3,3 procent i slutet av 2025.

Tyskland och Danmark sänder liknande signaler.

– Om man har det synsättet är 5 procent kanske inte helt orimligt, säger Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen.

Planen är att NATO-länderna ska komma överens före NATO-toppmötet i Haag i slutet av juni. Men vägen framåt kommer inte att bli lätt, säger Eide.

– Det är viktigt att ha en ärlig konversation om hur krävande detta är för många människor. Jag tror att detta kommer att betonas på mötet idag, säger han.

– Vi måste erkänna att detta kommer att bli ett enormt lyft för många NATO-länder. Särskilt de som fortfarande ligger under 2 procent. Det är länder som kommer att behöva ta på sig mer skuld. Det innebär att de snabbt måste betala mer i räntor än de gör för försvaret, eller att de måste skära ned på välfärdstjänster. Det är inte lätt, tillägger han.

– Förhoppningen är att vi kommer till Haag och lyckas komma överens om något som är både meningsfullt och sammanhängande, och som stärker den transatlantiska enigheten. Min erfarenhet är att alla européer har insett att Europa har kommit lite lindrigt undan”, säger Eide.

– Man måste veta varför man spenderar mer pengar, säger Eide.

Han kommer att få reda på var de andra står vid det informella utrikesministermötet i Antalya på torsdag som leder fram till Natos toppmöte i Haag i slutet av juni.

Trump framstår som den president som kommer att ge Europa ett trovärdigt försvar. USA vill att Europa ska kunna försvara sig och nu verkar det som om européerna förstår att USA:s förslag är till deras egen fördel.

Eide uttrycker sig odiplomatiskt när han säger att det behövs för att försvara sig mot fienden: Ryssland.

En nödvändig grundsten är en gemensam fiendebild.

– Vi måste vara eniga om vad som är det största hotet mot NATO. Det är ett mer aggressivt Ryssland, säger Eide.

Eide och NTB konstaterar att Trump-administrationen är frustrerad över Rysslands inställning till fredsförhandlingar. -”Västvärlden måste tala med en röst”, säger Eide.

Men den nye Nato-ambassadören, Matthew Whitaker, har erfarenhet från Washington som hans europeiska kollegor skyr: Whitaker var tillförordnad justitieminister efter att Jeff Sessions tvingats lämna. Han är intimt bekant med konspirationen mellan e-tjänster, justitiedepartementet och FBI/CIA för att sabotera den första Trumpadministrationen och valet 2020.

Det är därför Whitaker inte kommer att tolerera att västeuropéer undertrycker yttrandefriheten i NATO-länder. Budskapet har redan skickats.

Möjligen hjälper upprustningen till att göra pillret enklare att svälja.