Det finns nu en växande oro för att norska konsumenter och företag snart kan få slut på el. Nyligen röstade en liten majoritet i norska Stortinget för att Equinor ska få fortsätta med det energiintensiva Melkøya-projektet i Hammerfest.

Ett antal partier har velat stoppa projektet, som är värt 15 miljarder norska kronor. De befarar elbrist och dyr kraft i Nordnorge.

Det är inte klart hur tillräckligt med el kommer att erhållas för detta. Gunnar Birkeland, vd för Source Galileo Norge och ordförande i Goliatvind, säger att ett dyrt havsbaserat vindkraftsprojekt utanför Hammerfest med statliga miljardstöd skulle kunna leverera tio procent av den el som Equinor behöver för att elektrifiera gaskraftverket på Melkøya.

Men det kan bli många fler krafthungriga projekt om Norge ska klara sina klimat- och industrimål. ”Jag är rädd att Melkøya bara är början”, säger Marius Arion Nilsen (FrP) till E24.

Näringslivet rapporterar om hög efterfrågan på el för datacenter, oljeindustrin, transport och traditionell industri. Norge använder för närvarande upp till 140 terawattimmar (TWh) el per år och har ett överskott på cirka 18-20 TWh. Efterfrågan är mycket större.

– Alla kan inte få el. Det finns inte tillräckligt med el, säger Nilsen.

Men nuvarande regler säger att nätbolagen måste erbjuda el till alla mogna projekt som vill ha det.

– Det här kommer att bli en gigantisk utmaning. Det kommer att uppstå problem och konflikter över hela landet, tror Nilsen.

NHO:s VD Ole Erik Almlid anser att många politiker verkar ha glömt att industri- och klimatinitiativ kräver mer energi. Han pekar på att flera gröna initiativ har misslyckats.

Marius Arion Nilsen vill helst minska utsläppskraven för oljeindustrin och koldioxidskatten och dämpa Norges klimatmål, men Fremskrittspartiet är ganska ensamma om detta. ”Hittills vill majoriteten i stortinget ha stora klimatnedskärningar. Det kan kräva mycket makt.

– Om regeringens planer ska kunna förverkligas måste mycket vindkraft byggas ut över hela landet. Det finns en stor motvilja mot att göra det, säger Nilsen.

– Melkøya-fallet är unikt, men jag är helt säker på att det kommer att finnas konflikter om kraft och industri i framtiden, säger statssekreterare Elisabeth Sæther (Ap) på energidepartementet till E24.

Sæther håller inte med om att klimat- och energipolitiken är orealistisk, trots att föreslagna klimatåtgärder enligt NVE kräver långt mer el än vad Norge producerar idag.

Sæther pekar på att kommunerna har fått mer makt över vindkraften och säger att Støre-regeringen vill öka utbyggnaden av vindkraftverk, men på folkets sida.

Elektrifierings- och klimatåtgärder bidrar till att kraftigt öka olje- och gasindustrins elförbrukning. Samtidigt kommer bilflottan att elektrifieras som en del av det gröna skiftet.

Norge exporterar också el till länder som Tyskland, och exporten nådde en rekordhög nivå 2024. Totalt skickades 32 TWh ut ur landet. Samtidigt uppgick importen till 14 TWh. Som jämförelse kan nämnas att Oslo har en årlig energiförbrukning på 14 TWh. Kraftutbytet genererar stora intäkter för Statnett, som äger kablarna.

Havskablarna har länge varit politiskt kontroversiella. Investeraren Øystein Stray Spetalen är en av dem som har varnat för havskablar och kallat den norska energipolitiken naiv och kortsiktig.

I Dagens Næringsliv varnade företagsledaren och tidigare Yara-vd:n Thorleif Enger 2022 för elektrifiering av oljeplattformar och havskablar. Han befarade att Norge hade begått ett stort strategiskt misstag. Tidigare hade norrmännen riklig tillgång till billig el:

”Men den konkurrensfördelen håller nu på att slösas bort. Den kraftiga ökningen av exporten via kraftkablar till Tyskland och Storbritannien innebär att de dyra energipriserna i EU importeras till Norge och att det nationella kraftöverskottet äts upp. Trojkan Statnett, Statkraft/kraftbolag och kraftkommuner har i alltför stor utsträckning tillåtits sätta villkoren för kraftexporten. Konsekvenserna för norsk industri och norska konsumenter tycks ignoreras. Exportintäkterna är långt mindre än de höga kostnader som norska konsumenter och norsk industri drabbas av, med förlorade möjligheter till värdeskapande.”

Det byggs också nya datacenter som kräver mycket el men som ger ett begränsat antal arbetstillfällen eller skatteintäkter i gengäld. Kinesiska TikTok behöver cirka en TWh för sina datacenter i Hamar och Løten.

Den amerikanska teknikjätten Googles datacenter i Skien kommer initialt att kräva upp till 2,1 TWh och kommer att använda norsk el för mycket energikrävande artificiell intelligens (AI). Nu varnar man för att 2028 mer elproduktion måste byggas ut om Google inte ska sluka all tillgänglig energi i regionen.

Med elektrifieringen av Melkøya, export till Tyskland, grön omställning, klimatpolitik och datacenter för Google och TikTok kan vattenkraftlandet Norge snart stå inför en brist på el.