Den 16 juni kommer norska Stortinget att rösta om förslaget att ämnet Bovaer, en metanhämmare, ska bli obligatoriskt i fodret till norska idisslare – kor och får. Syftet är att minska utsläppen av metangas, som är en stark växthusgas. Detta sker efter påtryckningar från EU och som en del av Norges åtaganden i klimatavtal som Parisavtalet och Global Methane Pledge. Norge har åtagit sig att bidra med 14 miljarder norska kronor till klimatarbetet i utvecklingsländer fram till 2026. 14.000 miljoner!

Det sätt på vilket Bovaer används väcker oro. ”Bovaer är en kemisk lösning utan långsiktig erfarenhet. Rapporter från Danmark, som har använt substansen i större skala, visar bland annat på försämrad djurhälsa. Ändå ser vi nu en politisk vilja att skynda igenom det i Norge. Det verkar vara en teknisk lapptäcksteknik – inte en hållbar lösning för vare sig jordbruk eller natur.

Samtidigt är insekter nu godkända som livsmedel för människor. EU har tillåtit att insekter används i proteinbars, kex och köttsubstitut – och Norge följer nu efter. ”Det här är inte något som folk har bett om, utan något som vi är skyldiga att göra genom EES-avtalet. Insekterna föds upp i stora fabriker, matas med specialutvecklad mat och serveras sedan till oss, under förevändningen att detta är klimatvänligt och hållbart.

Det är inte svårt att förstå hur vi hamnat här. Klimatet har blivit viktigare än människors hälsa och påverkar alla livets faser. Från att ha ätit naturliga råvaror från norsk jord äter vi nu ultraprocessad mat och insekter – producerade i industriella system som vi knappt vet något om. Detta är en livsmedelspolitik som inte tar hänsyn till hälsa, tradition eller det norska jordbrukets särart.

Vi vet att kosten är mycket viktig för en god hälsa. Samtidigt ser vi en ökande förekomst av livsstilssjukdomar i befolkningen. Är det verkligen klokt att öka mängden artificiellt producerad och kraftigt bearbetad mat i vår kost nu?

Norge är ett land med stora områden med öppen mark som är idealiska för betande djur. Vi har unika fördelar när det gäller hållbar kött- och mjölkproduktion. Vi bör använda detta som en styrka, inte försvaga den till förmån för EU-direktiv och lösningar som berövar oss livsmedelsoberoende och nationell kontroll.

Vi verkar ha glömt bort sunt förnuft. Det är som om vi lever i ett bakåtsträvande land där vi låter byråkrater och teknokrater långt borta bestämma vad som är rätt – utan att ifrågasätta konsekvenserna.

Vi på Konservativa kommer inte att stå bakom denna utveckling. Vi vill ha en livsmedelspolitik som sätter människors hälsa, djurens välfärd och nationell suveränitet främst. Vi vill ha mat som främjar hälsa, producerad i Norge, av norska bönder, på naturens och kroppens villkor. Det är dags att ta tillbaka kontrollen – och sunt förnuft.

Vi måste återgå till sunt förnuft.

Linda Tånevik är läkare och tredjekandidat för det konservativa partiet i Vest-Agder i valet till norska Stortinget.