×

Ur flödet/i korthet

Brødrene Aa är ett skeppsvarv och hörnstensföretag i Gloppen kommun, etablerat 1947 av bröderna Bertel och Olav Aa. Efter tilltagande ekonomiska problem och tre veckors intensiva förhandlingar är företaget i konkurs med en konstaterad skuld på 634 miljoner kronor och 170 anställda som förlorat sina jobb. Anledningen till detta: Regeringens gröna skifte, vansinniga offentliga klimatkrav som bara eskalerar och inte minst en företagsledning som ville rädda världen genom att bygga batteribåtar.

Redan den 2 april varslade Brødrene Aa samtliga anställda om uppsägning: Stora, kostsamma och långvariga problem med den första i en serie av tre motorbåtar som byggs för färjerederiet Norled. Problemen har uppstått eftersom ledningen för Brødrene Aa har satsat stort på att bli en stor leverantör av batteridrivna passagerar- och turistbåtar både i Norge och utomlands, utan att egentligen ha den erfarenhet och kompetens som krävs.

Norska medier har varit bra på att rapportera om de ekonomiska problemen och hur hårt en sådan konkurs slår mot ett litet samhälle, och det är ingen tvekan om att detta är en katastrof för väldigt många människor. Vad medierna inte är så bra på är att förklara bakgrunden till problemen, varför det går så fel och vem som bär skulden. Det är Documents uppgift att sätta saker i sitt sammanhang och förklara bakgrunden så att människor faktiskt blir upplysta, för det här är faktiskt ett mysterium.

Vad hände och varför?

Det var i maj 2023 som Brødrene Aa stolt meddelade att de hade tilldelats ett kontrakt av Nordled för att bygga tre 45 meter långa batterielektriska motorbåtar för leverans 2024. Detta var Brødrene Aa:s största enskilda kontrakt någonsin, med ett totalt kontraktsvärde på 420 miljoner norska kronor. Detta presenterades med stor jubel och optimism för företaget, men ingen verkade påpeka att ett sådant belopp också innebar en mycket hög risk.

Hybridbåtarna skulle trafikera två viktiga rutter utanför Bodö och enligt kontraktet skulle de köras på el 70 procent av tiden. Det fanns bara ett litet problem: Dessa löften baserades inte på faktiska resultat utan snarare på optimism, beräkningar och hopp, och det är en farlig grund för ett bindande kontrakt. Oavsett vilket gick bygget snabbt och i januari 2024 levererades snabbåten ”Fjordstrøm” till Norled, och några månader senare var även systerfartyget ”Fjordtind” på plats. Sedan gick det bara utför.

Speedbåtar trotsar fysikens lagar, eftersom motståndet ökar med kvadraten på hastigheten. Det betyder att om du fördubblar din hastighet fyrdubblar du ditt energibehov – vilket är anledningen till att motorbåtar byggs för att vara så lätta och effektiva som möjligt. Detta borde diskvalificera tanken på att bygga motorbåtar som drivs av tunga batteripaket, som också kräver starkare och tyngre konstruktioner. Ändå gjorde ledningen för Brødrene Aa ett åtagande att få det att hända, och kontrakterade det till en risk på en halv miljard kronor.

Fakta visar att de inte var i närheten av att leverera vad som utlovades. Enligt Norleds siffror har det varit många avbokningar och ett stort behov av reservbåtar: Bara under september månad kördes nästan 3.000 av de 7.000 kilometrarna på linjen ”Bodø – Gildeskål” med reservbåtar. De nya eldrivna motorbåtarna har haft enorma driftsproblem (nej, det heter inte driftutmaningar) och har drabbats av så många som sex motorhaverier enligt Cathrine Gjertsen, kommunikationschef på företaget till NRK.

Kontrakt är kontrakt, och du måste leverera eller ta ansvar.

Anledningen till de många motorbytena måste helt enkelt vara att de är underdimensionerade eller drivs för hårt – och det krävs en del med dagens borstlösa elmotorer. Ett av skälen som anges är att fartygen helt enkelt är för tunga med sina 24 ton tunga batterier och aldrig når sin avtalsenliga hastighet. Vad som är väl dokumenterat är att fartygen från Brødrene Aa har präglats av motorbyten, ombyggnationer, justeringar och ständiga klagomål, vilket inte bara har kostat varvet enorma summor pengar, utan också skapat stora och kostsamma avbrott i verksamheten för Nordled.

När man ingår ett avtal är man bunden av avtalet: Man måste leverera det man lovat, annars har köparen rätt att häva avtalet i slutändan – och det var precis vad som hände: Nordled tröttnade på alla problem, tappade tron på produkten och annullerade köpet av den första båten för 200 miljoner norska kronor. Senare avbeställde de även de andra två i samma ”serie”. Detta lämnade Brødrene Aa med stora utvecklings- och reparationskostnader, tre fartyg som inte fungerar som utlovat och inga intäkter från försäljning.

Sedan några veckor tillbaka har ledningen desperat försökt hitta arrangemang och lösningar för att rädda företaget, men det har naturligtvis visat sig svårt att sälja motorbåtar som inte tål daglig drift och som har drabbats av så stora problem. Det verkar helt enkelt som om ledningen har satsat på att skapa experimentfartyg i hopp om att tjäna mycket pengar, för om det hade lyckats hade fler order och miljardkontrakt kunnat strömma in. Nu har även den framtiden försvunnit och det hela är bara sorgligt och tragiskt. Men det stoppar inte frågan: Vad fick ledningen för Brødrene Aa att ta en sådan gigantisk risk?

Klimatpolitik, myndighetsorder eller hybris?

Det är lätt att skylla på klimathysteri och myndigheternas ”gröna skifte” för att förstöra Norges transportsystem och färjetrafiken längs kusten med den vansinniga ”elektrifieringen” av allt, baserat på ren åsikt och önsketänkande, men ingen verklig vetenskaplig bakgrund. Och ja: Høyre och Arbeiderpartiet är utan tvekan medskyldiga till tragedin i det lilla samhället i Hyen, inte minst eftersom dessa partier har lett avindustrialiseringen av Norge och förstörelsen av hörnstensföretag ända sedan 1980-talet. Allt skulle globaliseras och skickas till Kina.

Alla klimattroende partier i Stortinget är också medskyldiga, eftersom de har spridit myten att allt bara kan elektrifieras, och vips så har klimatmålen uppnåtts. Denna lättköpta dumhet stöds av enorma subventioner från klimathysteriska politiker, för att bevisa att samma politiker har rätt och kan uppnå sina självpåtagna klimatmål, trots att de inte har någon som helst relevans för någon annan än politikerna själva.

Nu är det inte så att bilar, lastbilar, flygplan, fartyg och oljeplattformar inte kan drivas med batterier och el. Frågan är om det är en bra idé, vad det kostar, hur bra det fungerar, hur farligt det är och vilka konsekvenserna blir, men myndigheterna har eliminerat en sådan riskbedömning. Norge MÅSTE elektrifieras! Och 2023 skickade Støre-regeringen ut ett förslag om krav på nollutsläpp på snabbåtar på remiss, vilket resulterade i att alla andra färjor i Norge kommer att elektrifieras.

Ett högteknologiskt företag eller en övermodig ledning?

Detta krav skulle gälla från den 1 januari 2025, men i årets klimatrapport har ambitionen om ”nollutsläpp” från snabbfärjor tagits bort och skjutits upp från 2026 till 2032 eftersom ambitionsnivån enligt myndigheterna själva har överskridit vad som är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Till och med Støre-regeringen har tvingats erkänna att det är svårt att upphäva fysikens lagar. Huruvida en konservativ regering ledd av Solberg kommer att visa ett sådant tecken på intelligens är öppet för spekulation, men oavsett:

Det betyder att det inte fanns något tvång från myndigheterna att bygga motorbåten Fjordstrøm och dess två efterföljare. Varken Nordled eller Brødrene Aa var juridiskt skyldiga att göra det. Det var en helt frivillig risk som de tog på egen hand, och varför ledningen för Brødrene Aa skulle ta på sig den monumentala uppgiften att utveckla ett helt nytt högteknologiskt fartyg och kontraktsmässigt garantera att det skulle fungera felfritt verkar minst sagt djärvt.

Naturligtvis har Brødrene Aa fått bidrag till denna satsning, både från Innovasjon Norge och Trøndelag fylkeskommune, som inte borde vara inblandade i sådana spel. Och Brødrene Aa är en stor leverantör av batterielektriska passagerar- och turistbåtar både till Norge och utomlands och har sedan 1970-talet legat i framkant när det gäller utvecklingen av snabba passagerarbåtar i kompositmaterial. Men inte batteridrivna speedbåtar. Det är ett högriskprojekt… som fakta visar.

Alla vet att utveckling av ny teknik och att bana väg för nya, experimentella lösningar är högriskprojekt som ofta tas av stora aktörer som faktiskt har råd att misslyckas och förlora alla pengar. Varför ett litet hörnstensbolag bestämde sig för att de kunde göra detta och tjäna pengar på det saknar både logik och försiktighet.

Detsamma gäller myndigheternas krav på att alla ska övergå till att köra batteribåtar längs hänsynslösa norska kustlinjer. Det är farligt, kostsamt och helt onödigt.