Marius Borg Høiby har utsatts för en massiv häxjakt i media, medan andra allvarliga brott knappt får en rad.

Världens blickar är riktade mot Marius, inte mot verkligheten i det norska samhället. Detta mönster avslöjar en obehaglig sanning:

Våra medier är inte bara nyhetsförmedlare, de är aktörer som skapar en världsbild som är lika idyllisk som den är falsk.

En riktad häxjakt av medierna

När NTB rapporterar att Marius Borg Høiby, kronprinsessan Mette-Marits äldste son, har förekommit i över 31 816 artiklar i mer än 100 länder sedan han greps i augusti 2024, framställs det nästan som en hedersbetygelse.

Men bakom siffrorna döljer sig en mörkare historia: en riktad häxjakt av norska medier, som har valt att göra Høiby till syndabock, medan andra allvarliga brott sopas under mattan. Mer än 67 procent av den internationella rapporteringen är negativ och enbart tyska medier har publicerat mer än 15.000 artiklar.

Enbart i Norge har 10.279 artiklar publicerats om fallet fram till den 24 juli i år, i genomsnitt 27 om dagen. Trygve Aas Olsen, chef för institutionen för journalistik, påpekar att detta är långt mer än vad som var nödvändigt för att belysa fallet och ställer den berättigade frågan: ”Hur mycket obehag ville medierna orsaka Marius Borg Høiby?

Svaret förefaller klart: ett enormt tryck, långt utöver vad som kan försvaras som journalistisk plikt. Detaljer som normalt hör hemma i en domstol, och kanske bakom stängda dörrar, vecklas ut på helsidor redan innan åtalet är klart. Detta är inte nykter nyhetsrapportering, utan en global parodi.

En världsbild skapad av ett fåtal

Norska mediers överdrivna fokus på Høiby avslöjar en djupare agenda: att forma omvärldens uppfattning om Norge som ett idylliskt land där brott är sällsynta, och att bestämma vilka fall som ska få världens uppmärksamhet och vilka som ska döljas.

När hans bakgrund inte passar in i bilden av ”det fredliga Norge” blir historien snabbt kortlivad. Att han är son till vår prinsessa är naturligtvis en faktor, men mediejakten är inget vi har sett i samband med något av de fruktansvärda brott som har inträffat genom åren.

När det gäller gruppvåldtäkterna, massakern på Valdres Express och de otaliga knivmorden på norrmän och brutala brott genom åren glöms de och offren snabbt bort i nyheterna.

Om Høiby hade varit Rustam Louis Foss, mannen som 2021 sprang runt på Bislett med en kniv och ropade ”Allahu Akbar”, hade bevakningen varit helt annorlunda. Foss upphöjdes till helgon av media, skådespelarkollegor och aktivister, medan polisen kritiserades för att ha stoppat honom.

Muslimens droganvändning och tidigare kriminalitet förklarades och ursäktades med en svår uppväxt. För Høiby finns dock inga sådana sympatiska röster, varken från journalister eller från dem som annars alltid påminner oss om gärningsmannen som inte har det så bra.

En häxjakt som spränger alla gränser

Låt oss vara tydliga: Ingen försvarar de handlingar som Høiby har anklagats för och lagen måste få ha sin gång. Detta handlar om hur norska medier, polis och makthavare i åratal har dolt sanningen för allmänheten om farliga brottslingar som våldtäktsmän och mördare eftersom de inte passade in i deras berättelse.

Mediernas behandling av Høiby-fallet är en skandalös smutskastning som bryter mot principerna i uppförandekoden. När mer än 10.000 artiklar publiceras bara i Norge och fallet blåses upp över hela världen är det inte längre fråga om att informera allmänheten.

Andra brottslingar möts med silkesvantar, medan Høiby får ett skoningslöst fördömande. Det är en medveten kampanj för att maximera skadan.

Vad är det media döljer?

Medan Høibys anklagelser, missbruksproblem och privatliv avhandlas i detalj, skjuts andra problem tyst åt sidan: den ökande våldsvågen, knivhuggningar, gruppvåldtäkter, våld i skolor, integrationsproblem.

Världens ögon borde vara riktade mot Marius, inte mot det norska samhällets realiteter.

Detta mönster avslöjar en obehaglig sanning: Norska medier är inte bara nyhetsförmedlare. De är aktörer som formar en världsbild, en bild som är lika idyllisk som den är falsk.

Marius Borg Høiby förtjänar en rättvis behandling i rättssystemet, men han förtjänar också att inte bli utnyttjad som en bricka i ett större spel.

När världens blickar riktas mot en man, medan andra brott ignoreras, lämnas vi med en mediebild som inte informerar, den manipulerar.

Samtidigt får omvärlden intrycket av ett fredligt Norge, där brottsligheten i stort sett är begränsad till blonda, blåögda prinsessors söner som kommit på villovägar.

Astrid Meland från VG intervjuades om Marius Borg Høiby på Deutsche Welle igår. Enbart denna video har visats mer än 60.000 gånger.