Beslutet att tillåta industriell lagring av CO₂ fattades av regeringen på onsdagen, rapporterar Tagesschau. Näringslivet välkomnar beslutet, men miljörörelsen är kritisk, enligt Tysklands svar på Dagsrevyen.

Finans- och energiminister Katherina Reiche (CDU) konstaterar att vissa industriella processer, som produktion av cement och aluminium, för närvarande inte är möjliga utan CO₂-utsläpp. Men även dessa ”måste” så småningom ”avkarboniseras”.

Beslutet är också relevant för Norge:

CO₂ bör först och främst lagras under havet i den så kallade exklusiva ekonomiska zonen och på kontinentalsockeln – men inte i skyddade områden och i territorialvatten. Det bör också vara möjligt att bygga pipelines. ”Tyskland kan delta i europeiska lagringsprojekt, till exempel i Norge”, säger Reiche.

Idén har ärvts från den förra regeringen, och den nya kommer att driva på hårdare:

Utkastet motsvarar till stor del ett tidigare förslag från ekonomiministeriet under ledning av dåvarande minister Robert Habeck (De gröna), som inte längre antogs på grund av koalitionens upplösning. En viktig förändring rör den rättsliga bedömningen av CO₂-lagring: Medan det tidigare utkastet utgick från ett ”allmänintresse”, kategoriseras sådana projekt i Reiches nya förslag som ”av övervägande allmänintresse”. Detta kan göra godkännandeförfarandena mycket enklare.

Tysk industri tror fortfarande på det gröna skiftet:

Industrin reagerade positivt på antagandet av lagförslaget. Avskiljning och lagring av koldioxid kan spela en nyckelroll i övergången till klimatneutralitet”, säger Achim Dercks, vice vd för den tyska industri- och handelskammaren.

Klimataktivister tycker ändå att CO₂ är en styggelse:

”Det här lagförslaget leder Tyskland in i en fossil återvändsgränd”, säger Susanne Gerstner, ordförande för miljöorganisationen BUND Niedersachsen.”Ju mer CO₂ som produceras, desto mer lukrativ blir verksamheten.”

”Den tyska regeringen använder inte miljarder av skattebetalarnas pengar för att främja klimatskydd, utan för klimatföroreningar.