
I en ledare hyllar Berlingske de tolv tecknarna och redaktörerna på Jyllands-Posten, personerna bakom beslutet 2005, skriver NTB-Ritzau.
Berlingske börjar sin ledare på följande sätt:
Få personer har blivit så missförstådda och misskrediterade i den senaste danska historien som de danska tecknare som för 20 år sedan publicerade 12 teckningar av islams profet Muhammed.
Det här var början på karikatyrkontroversen. Berlingske publicerar en av de mest kända teckningarna, av Kurt Westergaard, som visar en Muhammed-liknande figur med en bomb i sin turban.
Dessutom visas Charlie Hebdos framsida efter terrorattacken i januari 2015 då nästan hela redaktionen dödades av förbannade islamister.
Frontsidan Charlie Hebdo/Kurt Westegaards Muhammedkarikatyr. Från Berlingske
Människorna bakom karikatyrerna är ”kanariefåglar i kolgruvan, som reagerar på något farligt i luften”, skriver chefredaktör Pierre Collignon.
– De tolv Muhammedteckningarna den 30 september 2005 var således ett förebud om djupa värdekonflikter som har uppstått i vårt samhälle på grund av decennier av invandring från muslimska länder.
Flera norska tidningar publicerade också teckningarna efteråt, bland annat Afteposten, Bergens Tidende och Stavanger Aftenblad. Men det var Vebjørn Selbekk, som var redaktör för den lilla tidskriften Magazinet, som fick ta den största smällen. I dag skriver Journalisten om fallet.
Han fick dödshot, var tvungen att ha polisskydd och flytta hela sin familj till en hemlig adress.
Selbekk kallades av regeringen och fick stå inför rätta inför en grupp imamer, med utrikesminister Jonas Gahr Støre som arrangör.
Han blev sviken av den norska redaktörsföreningen, trots att han var medlem i organisationen. Han kritiserades av författare, pressen och norska PEN, vilket var särskilt svårt.
– Det finns samhällen som har yttrandefrihet som sin försörjning och grund för existens. Det var därför det var extra svårt.
I dag har flera personer bett Selbekk om ursäkt, bland annat Arne Jensen, dåvarande biträdande generalsekreterare för den norska redaktörsföreningen, som förra veckan sade till Journalisten att han var uppriktigt ledsen för hur han hade refererat till Selbekk.
Han fick också stöd från vissa
Selbekk säger att när man upplever ett så massivt motstånd glömmer man inte vilka som var där för en.
– Jag blev liksom utelämnad från det goda sällskapet. Det var så jag kände det, med några viktiga undantag som Per Edgar Kokkvold och John Olav Egeland.
-– Särskilt Kokkvold betalade ett högt pris – hans liv hotades och han hade polisskydd – inte för att han hade uttryckt något, utan bara för att han stödde min rätt att göra det. Annars var det väldigt mörkt från redaktionen”, säger Selbekk.
Upploppen spred sig ända till Damaskus i Syrien, där både Danmarks och Norges ambassader stormades och brändes ner av arga folkmassor.
I efterdyningarna av kontroversen mottog Westergaard dödshot och var tvungen att ha polisskydd, och Berlingske tryckte också hans teckning 2008. Detta skedde i en demonstration tillsammans med 16 andra tidningar efter att det blivit känt att tre tunisier hade gripits för att ha planerat att döda honom.
Westegaard utsattes också för ett mordförsök i sitt hem i Viby 2010. En man försökte bryta sig in i hemmet med en yxa, rapporterade NRK vid den tiden.Mannen gick bärsärk och försökte attackera serietecknaren som tog sin tillflykt till ett så kallat skyddsrum.
– Jag drog mig tillbaka till skyddsrummet när han kom in i huset. Jag insåg att jag inte var någon match för honom. Så jag larmade polisen, säger en skakad Westergaard till
Westergaard säger att han blev särskilt påverkad av det faktum att hans femåriga barnbarn var i huset när attacken inträffade.
– Det var skrämmande. Det viktigaste är att jag kom ihåg att tänka mig för och satte mig i säkerhet. Men det var nära ögat, säger serietecknaren och tillägger att bombgruppen går igenom huset och att tio polisbilar har spärrat av området.
Westegaard avled 2021. Lars Wilks, som 2007 tecknade Muhammed som en ”rondellhund”, dog i en mystisk bilolycka i oktober samma år.