En stor studie från den franska tankesmedjan Fondapol visar att islamistiska terrorattacker har nått rekordnivåer globalt.

Över 84% av de registrerade attackerna sedan 1979 har inträffat sedan 2013 och minst 249.941 människor har mist livet.

Dessa siffror underskattar sannolikt omfattningen, och attacken mot Israel den 7 oktober 2023 markerade en brutal vändpunkt.

Islamisk terrorism globalt: En analys från Fondapol (1979-2024)

Den franska tankesmedjan Fondation pour l’innovation politique (Fondapol) har publicerat en omfattande rapport om islamistiska terrorattacker från 1979 till april 2024.

Studien, som leds av Dominique Reynié, bygger på data från 66.872 attacker som har krävt minst 249.941 liv.

Huvudslutsatsen från studien är alarmerande: Islamistiska attacker runt om i världen idag är fler än någonsin tidigare.</p

Över 84% av alla registrerade islamistiska terroristattacker sedan 1979 har inträffat efter 2013. Figuren visar fördelningen av 66.872 attacker under tre perioder.

Andra slutsatser från Fondapol-rapporten

Varje islamistisk terroristattack har krävt i genomsnitt 3,7 liv.

Fyrvapen är den föredragna metoden med nästan 27.000 registrerade fall, medan sprängämnen följer tätt efter med över 25.800. Detta följs av attacker med knivar, machetes och andra närstridsvapen (2.479 fall) och olika typer av brandbomber (1.162 fall).

Inom EU var Frankrike det land som drabbades hårdast av islamistisk terrorism, med 85 attacker begångna på fransk mark mellan 1979 och april 2024. Minst 334 personer dödades i dessa attacker.

Den stora majoriteten av våldet sker i muslimska länder. Så många som 96,7 procent av attackerna ägde rum i Mellanöstern och Nordafrika, Sydasien och Afrika söder om Sahara.

USA och Ryssland har också drabbats: USA har haft 60 attacker med 3.121 dödsfall, medan Ryssland har registrerat 86 attacker med 988 dödsfall.

Afghanistan toppar listan över de länder som drabbats hårdast av islamistisk terror med 17.075 attacker. Därefter följer Somalia, Irak, Nigeria, Syrien, Pakistan, Mali, Israel, Jemen, Algeriet, Egypten, Moçambique och Kamerun. Enbart i dessa tretton länder dödades 218.734 personer, 87,5% av alla offer i världen.

Militären är det främsta målet (34%) för islamistiska terrorister, före civila (27,7%) och polisstyrkor (15,3%). Från 2013 till april 2024 inträffade 20.556 attacker mot militären, 15.111 attacker mot civila och 8.217 attacker mot polisstyrkor.

Detta är dock sannolikt en konservativ uppskattning eftersom siffrorna inte inkluderar konflikter i länder med icke-muslimsk majoritet där muslimer dominerar vissa regioner, till exempel södra Thailand, Mindanao i Filippinerna, Jammu och Kashmir i Indien och Xinjiang i Kina.

De dödligaste terroristorganisationerna, inklusive deras olika avknoppningar, var talibanerna (71 965 döda), Islamiska staten (69 641 döda), Boko Haram (26 081 döda), Al Shabaab (21 784 döda) och al-Qaida (14 856 döda). Dessa fem terroristgrupper var ansvariga för mer än tre fjärdedelar (81,8%) av offren för islamistiska terroristattacker mellan 1979 och april 2024.

Detta diagram visar de dödligaste terroristgrupperna i Irak från 2001 till 2012, inklusive Ansar al-Islam, som grundades av Mullah Krekar, Norges egen och älskade fundamentalist.

En explosionsartad ökning sedan 2013

Fondapol har gjort betydande ansträngningar för att analysera islamistisk terrorism över hela världen, vilket resulterade i den första rapporten som publicerades 2019, följt av ytterligare en 2021.

Detta är den tredje utgåvan och den markanta ökningen av islamistiskt våld under de senaste åren gjorde denna uppdaterade utgåva nödvändig, skriver organisationen på sin hemsida.

Enligt rapporten har framväxten av Islamiska staten, Boko Haram och Al-Shabaab bidragit till denna ökning, som förvärrats av geopolitiska kriser som krigen i Syrien och Irak, samt politisk instabilitet i Sahelregionen.

I synnerhet i Afrika söder om Sahara har attackerna eskalerat, där Al-Shabaab ensamt ansvarade för 6 294 attacker och 9 327 dödsfall mellan 2021 och april 2024.

Den ökade användningen av digitala plattformar för propaganda och rekrytering har också bidragit till att sprida jihadistisk ideologi globalt, vilket gör hotet mer komplext och svårare att bekämpa.

Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023

Terroristattacken i USA den 11 september 2001 är fortfarande den dödligaste i terrorismens historia, med 3.001 döda och 16.493 skadade.

Attackerna den 7 oktober 2023 är dock den näst dödligaste islamistiska terrorincidenten, med minst 1.195 döda, över 3.400 skadade och 251 kidnappade.

Pogromen den 7 oktober kännetecknades av våld utan motstycke: mord, tortyr, våldtäkt och gisslantagande av kvinnor, barn och äldre, skriver Fondapol.

Fondapol observerade en tydlig ökning av antalet attacker som drabbade israeliska och palestinska territorier från början av 1990-talet. Terrorattackerna kan till stor del tillskrivas Hamas, men även gruppen Palestinska Islamiska Jihad (PIJ).

Mellan 1979 och 2000 utfördes 29 av de 62 attacker som registrerades på israeliskt territorium av Hamas och 13 av PIJ. Av de 87 attackerna på Västbanken och Gazaremsan utfördes 65 av Hamas och 12 av PIJ.

Siffrorna underskattar omfattningen av den islamistiska terrorn

Fondapol understryker att även dess omfattande databas över islamistiska terrorattacker mellan 1979 och april 2024 sannolikt underskattar den verkliga situationen. Flera faktorer gör det omöjligt att ge en fullständig bild:

Många attacker förblir oregistrerade och antalet offer är ofta oklart eller underrapporterat av politiska skäl, som i Algeriet.

I komplexa konflikter, som krig eller separatiströrelser, är det svårt att avgöra om motivet är religiöst eller politiskt.

I länder med svaga administrativa system är det ofta omöjligt att bekräfta en islamistisk motivation, särskilt om ingen tar ansvar.

Försenade dödsfall, där offren dör av skador långt efter attacken, räknas sällan. Exempel är överlevande som senare begår självmord eller människor som dör på grund av brist på sjukvård.

Fondapol lyfter fram Tahar Mejri, som dog av sorg den 14 juni 2019, tre år efter att han förlorat sin fru och son i attacken i Nice den 14 juli 2016.

Enligt databasen har islamistiska attacker orsakat minst 249.941 dödsfall och 192.598 skador. Men erfarenheter från noggrant dokumenterade attacker, som 11 september i USA, Bataclan och Nice i Frankrike, visar att antalet skadade ofta är tre till fem gånger högre än antalet döda.

Det innebär att det verkliga antalet skadade globalt troligen ligger mellan 750.000 och 1,25 miljoner och att många av dessa också dör senare av sina skador. Fondapol presenterar därför två typer av uppskattningar:

Retained estimate: Angrepp med klart islamistiska motiv.

Possible estimate: Angrepp som kan ha islamistiska motiv, men som även kan vara drivna av politiska, separatistiska eller sociala orsaker.

Slutsatsen är tydlig: även de mest omfattande siffrorna underskattar avsevärt omfattningen och dödligheten av islamistisk terrorism i världen.

Den ”möjliga uppskattningen” av antalet dödsfall till följd av islamistisk terrorism i Algeriet bör ligga mellan 300.000 och 400.000, baserat på hypoteser från de mest kända källorna och de mest tillförlitliga studierna, skriver Fondapol.

Det algeriska ”svarta decenniet”

Algeriets svarta årtionde (1991-2002) präglades av ett våldsamt inbördeskrig mellan islamistiska grupper, särskilt FIS och GIA, och staten.

Dödssiffran är mycket osäker: officiella uppskattningar varierar mellan 100.000 och 150.000, medan vissa observatörer uppskattar upp till 200.000, utan att skilja mellan civila, säkerhetsstyrkor och militanta. Mer detaljerade studier uppskattar antalet offer till cirka 44.000, där man skiljer mellan stridsrelaterade dödsfall, massakrer och lönnmord.

På grund av brist på information om attacker, gärningsmän och offer registrerar databaser över islamistisk terrorism endast rapporterade fall, medan bredare uppskattningar inkluderas i den mån det är möjligt. Detta leder till en trolig underrapportering av både attacker och dödsfall i Algeriet, och bidrar till en underskattning av islamistisk terrorism globalt under perioden efter 1991.

En global kris som inte får tillräckligt med uppmärksamhet

Fondapols rapport målar upp en dyster bild av ett hot som inte visar några tecken på att avta. Den islamistiska terrorismen har nått rekordnivåer, men i dag riktas all uppmärksamhet mot högerextremismen, trots att den är obetydlig jämfört med den islamistiska terrorismen.

Som ordspråket säger: Om du inte känner din fiende kan du inte skydda dig mot honom. För att effektivt kunna bekämpa islamistisk terror är det viktigt att förstå både omfattningen och metoderna hos dem som ligger bakom attackerna.

Attacken mot Israel den 7 oktober 2023 är en brutal påminnelse om hur förödande och obevekligt denna form av våld kan vara.

Studien understryker behovet av ökade internationella insatser för att bekämpa inte bara de fysiska attackerna, utan även den ideologiska spridning som driver dem, genom digitala plattformar och geopolitiska svagheter.

Världen står inför ett ihållande och eskalerande hot som kräver handling.

Länder som drabbats av islamisk terrorism från 2013 till april 2024

För mer information, se den fullständiga rapporten på Fondapols webbplats.