Många människor firar Charlie Kirks död. Några har utmärkt sig genom att inte kunna hålla tillbaka sin glädje. Bland dem som firar finns en man som var närvarande vid mordet och studentordföranden i Oxford.

Det väckte uppståndelse när en skäggig man hoppade upp och jublade när Charlie Kirk sköts till döds:

Den jublande mannen försökte efteråt på X förklara att han försökte avleda uppmärksamheten så att säkerhetsvakterna kunde fly:

Det var det ingen som trodde på. När det påpekades svarade David att han är den lyckligaste mannen du någonsin kommer att träffa i hela ditt liv.

I ett av meddelandena efter mordet skrev han på X (han stavar fel på hans efternamn):

Det är svårt att förlora Charlie Kurk, och vi sörjer fortfarande. Jag kommer förmodligen att behöva förklara mig mycket snart, men varje lögn om mig tar mig ett steg närmare att vara helt död och i händerna på mobben. Kommer jag att dö för hat eller underhållning? Sanningen kommer att tillfredsställa varje aptit. Jag är en far och jag känner vikten av Charlies förlust för sin familj. Jag står på mina fallna bröders axlar. Vi är ojämlikt exponerade för detta ögonblick, så om jag tar itu med mina handlingar kommer det att hända efter ett tag. Jag ville inte ha mitt ansikte överallt, jag är livrädd för min familj och ledsen för Charlies också. Jag kan inte bära båda. Snälla be för Charlies familj.

Det gick några timmar innan han återigen gick ut på X och skrev:

Jag hör dem RÅPA: CROSSFEST! Säger de att kristna bara kan räddas av hans död? Jag är inte Kristus, gör mig inte till Kristus. Och var försiktig med dina rop i ilska. Din ilska är accepterad. Jag förstår, och något borde göras, men mobbens grepp är inte rättvisa, det är återkommande död för att ha dödat fel ande.

Och slutligen:

Jag lovade att tala, men först efter tystnad, och bara till två. Jag har redan säkrat en, den andra kommer. Jag önskar att jag kunde svara på allt som kommer in, men det är inte möjligt, så förlåt mig. Det finns mycket ilska riktad mot mig, men jag lovar att ni kommer att förstå när jag talar, och jag väntar ivrigt på att tystnaden ska återgå. Vissa är upprörda för att jag ler, andra för att jag hejar och andra för att de inte har informationen ännu.
För allt som Charlie representerade, var jag där för honom, inte för hans ord. Jag ville bara träffa honom.
Snälla, snälla 🙏
Jag är inte som alla andra, och ni kan inte bara döma mig utifrån ett redigerat klipp. Det skulle ni inte vilja för er själva. Snälla

Den skäggige mannen som kallar sig David på X, har flera inlägg om autism.

Om mannen lider av autism och ett ovanligt reaktionsmönster kan inte detsamma sägas om studentordföranden vid Oxfords universitet.

Den nyvalde studentordföranden vid Oxford University kunde inte hålla tillbaka sin glädje när Charlie Kirk dödades. I ett meddelande skrev George Abaraonye:

”Let’s go” är en vanlig fras för att fira bland Generation Z.

Abaraonye hade en debatt vid Oxford University med Charlie Kirk så sent som i maj i år:

Abaraonye försöker komma in igen, men kan inte erbjuda en förbehållslös ursäkt:

”Last night I received the shocking news about a shooting at Charlie Kirk’s event. In that moment of shock, I reacted impulsively and made comments prior to Charlie being pronounced dead that I quickly deleted upon learning of his passing. Those words did not reflect my values.

‘To be clear: nobody deserves to be the victim of political violence. Nobody should be harmed or killed for the views they hold. 

‘I may have disagreed strongly with Mr. Kirk’s politics, but in death we all deserve respect, and I extend my condolences to his family and loved ones.

‘At the same time, my reaction was shaped by the context of Mr. Kirk’s own rhetoric – words that often dismissed or mocked the suffering of others. He described the deaths of American children from school shootings as an acceptable ‘cost’ of protecting gun rights. 

‘He justified the killing of civilians in Gaza, including women and children, by blaming them collectively for Hamas. He called for the retraction of the Civil Rights Act, and repeatedly spread harmful stereotypes about LGBTQ and trans communities. These were horrific and dehumanising statements.

‘My reaction was not a call for violence, but a raw, unprocessed response to what felt like a painful irony. I retracted those words almost immediately, yet I’ve been troubled to see some in the media ignore my retraction while amplifying my deleted comments. 

‘A standard of behaviour that is now leading to racist comments and a myriad of threats and discrimination made towards me. It is right to call out my insensitivity, but the same scrutiny must be applied to rhetoric that has caused real harm and continues to do so.”