Norges finansminister Jens Stoltenbergs (Ap) önskan om en bred skatteuppgörelse efter valet har lett till varningar från skatteexperter som befarar att en sådan uppgörelse kan bli ett sätt att införa impopulära skatter.

Enligt skattejuristen Bettina Banoun och chefsekonomen Tore Vamraak, som uttalar sig till Finansavisen, är en skatteuppgörelse ett sätt att införa impopulära skatter. Banoun pekar särskilt på arvsskatt och bostäder som möjliga ”jokrar”.

Hon menar att det inte finns någon majoritet för arvsskatt i enbart Stortinget, men att en uppgörelse som inkluderar både borgerliga och rödgröna partier skulle kunna göra det möjligt.

Stoltenberg å sin sida sade till VG att en uppgörelse skulle ge politisk förutsägbarhet i ett splittrat landskap och att det skulle leda till att politikerna tar ansvar för både de populära och de impopulära besluten i en skattereform.

Vidare spekulerar Banoun i att en skatteuppgörelse skulle kunna leda till att det norska skattesystemet blir mer likt det i OECD-länderna. Enligt henne kan detta innebära högre bolagsskatt, lägre utdelningsskatt och borttagande av förmögenhetsskatt, men med ökad fastighetsskatt.

Tore Vamraak säger att Stoltenberg i första hand har bjudit in till en kompromiss om skattesystemets struktur.

Han påpekar att finansministern står fast vid ”arbetslinjen” och har lanserat ett skattelotteri för att testa effekten av jobbskatteavdrag.