

Förslaget beskrivs av B.T.s debattredaktör Joachim B. Olsen som en nödvändig återgång till sunt förnuft och anklagar vänstern för att använda rösträtten som ett verktyg för att importera egna väljare. En växande grupp väljare utan medborgarskap
Bakgrunden till debatten är att över 430.000 utlänningar kommer att ha rösträtt i det kommande danska kommunalvalet. Detta motsvarar nästan tio procent av alla röstberättigade. Rösträtten gäller för EU-medborgare nästan omedelbart efter ankomsten och för andra utlänningar efter en viss vistelseperiod. Debattredaktör Olsen är kristallklar i sin ledare:
– Är det rimligt att EU-medborgare kan rösta i lokalval efter att ha bott i Danmark i bara en dag? Nej, det är det inte!
Anklagelser om import av väljare
Olsen hävdar att medborgarskap och rösträtt naturligtvis bör gå hand i hand. Han påpekar att det var en röd regering som införde och senare utökade denna rösträtt. Han hävdar att detta är den verkliga anledningen till att vänstern så ihärdigt försvarar systemet.
– De som röstar kommer överväldigande att rösta på de röda partierna. Det vet vi från otaliga valundersökningar, skriver han.
Han anklagar öppet vänstern för att använda en ”slapp invandringspolitik” för att öka ”importen av vänsterväljare från länder i Mellanöstern och Nordafrika”. Han anser att detta också har lett till internationella konflikter, såsom kriget i Gaza, som nu dominerar den danska lokalvalskampanjen för att tilltala denna nya väljargrupp.
En tanke för Norge?
Dansk Folkepartis förslag att koppla rösträtten direkt till medborgarskap marknadsförs nu som en fråga för en framtida konservativ regering i Danmark. Även i Norge har utlänningar rätt att rösta i kommun- och fylkesrådsval efter att ha bott i landet i tre år.
Den danska debatten väcker frågan om en sådan ordning är hållbar, eller om Norge också bör överväga att reservera demokratiskt deltagande för dem som har svurit trohet till nationen genom medborgarskap.
