

I sin stora årliga lägesrapport konstaterar kommissionen att en mycket snabbare infasning av elbilar och värmepumpar krävs för att uppnå utsläppsminskningsmålen.
Utsläppen inom sektorer som transport och uppvärmning av byggnader har antingen ökat eller stagnerat, vilket skapar en betydande ”klyfta” i klimatredovisningen.
En byråkratisk klyfta
Rapporten påpekar att medan utsläppen från tung industri minskar, är kursen helt fel i den så kallade ”ansträngningsfördelningen”. Detta gäller utsläpp från transport, byggnader och jordbruk. Här kommer EU att missa sitt mål med cirka 50 miljoner ton koldioxid, en siffra som motsvarar Norges totala årliga utsläpp.
Europeiska kommissionens bedömning är tydlig: det krävs större ambitioner och ansträngningar från medlemsstaterna, särskilt när det gäller energieffektivitet.
Uppskjutande av egna åtgärder
Samtidigt som kommissionen kräver större ansträngningar har den själv valt att skjuta upp ett av sina viktigaste verktyg. Införandet av ett nytt kvotsystem för transporter och byggnader, ETS 2, har skjutits upp till 2028. Detta skedde efter starkt tryck från bensinberoende länder som Polen och Italien, som fruktar de ekonomiska konsekvenserna för vanliga människor. Förseningen sätter kommissionen i en svår situation. I sin egen rapport medger den att detta kvotsystem är avgörande för att ”påskynda framstegen” inom de sektorer som för närvarande misslyckas.
Samtidigt var klimatkommissionär Wopke Hoekstra tvungen att medge att ingen konsekvensbedömning har gjorts av vad denna uppskjutning kommer att innebära för målet för 2030, även om han hävdar att effekten kommer att vara ”mycket begränsad”.
