Myten om billig grön energi är seglivad. Den lever till och med vidare i redaktionsrummen hos våra seriösa tidningar. För inte så länge sedan såg jag den i en ledare i Dagens Næringsliv. Bakom detta ligger troligen den så kallade levelized cost of energy, som visar kostnaden för att producera el från vindkraftverk eller solpaneler dividerat med antalet kilowattimmar som förväntas produceras.

Detta är en otillräcklig jämförelsegrund. Vind- och solenergi är väderberoende; vi kan inte sätta igång dem när vi behöver dem, och de är inte nödvändigtvis tillgängliga när vi behöver dem. För att undvika att sitta i mörker och frysa när solen inte skiner eller vinden inte blåser behöver vi ett parallellt system som kan startas vid behov: gasturbiner, kolkraftverk eller kärnkraft. Detta är naturligtvis dyrare än om vi bara hade ”traditionella” energikällor som kunde slås på och av efter behov.

Det är därför inte förvånande att ”billig” grön energi inte har gjort något avtryck på industrins eller hushållens elräkningar. Detta framgår tydligt av diagrammet, som visar att elpriserna är högst i länder med en hög andel sol- och vindkraft i sin elproduktion. Diagrammet visar priserna för hushåll i 31 OECD-länder i amerikanska dollar (genomsnitt för åren 2022–24) samt det statistiska sambandet mellan pris och andelen sol- och vindkraft i elproduktionen. Om vi tittar på priserna för industrin ser vi ett liknande resultat.

Två diagram visar elpriset för hushåll i lokal valuta till konstant monetärt värde i Storbritannien och Tyskland. Priserna sjönk från 1990 till början av detta århundrade, när fokus på vindkraft började, men ökade sedan. I Tyskland var priset dubbelt så högt 2022–24 som 2000, och i Storbritannien var det tre gånger så högt. Det är inte konstigt att det har förekommit en het debatt i Storbritannien om de höga elpriserna, som vissa hävdar är de högsta i världen. I Tyskland är näringslivet djupt missnöjt med de höga elpriserna, och landets industriproduktion har stagnerat under de senaste åren.

I Sydkorea, där endast 6 % av elen kommer från sol- och vindkraft, har priset sjunkit sedan 1990, om än i ryckiga steg. I USA, där 16 % av elen kommer från sol- och vindkraft, ser vi ingen trend i elpriserna från 1990 till idag, och priserna är betydligt lägre än i Europa. Men även i USA ser vi spår av sol- och vindkraftens inverkan på priserna; de är genomgående högre i delstater med en hög andel sol- och vindkraft. Förra året (9 september 2024) publicerade Wall Street Journal en jämförelse av elpriserna för hushåll i Kalifornien och övriga USA. År 2024 var priset i Kalifornien dubbelt så högt som i övriga USA, och skillnaden har ökat stadigt sedan 2012. Solenergi står för en större andel av Kaliforniens energiförsörjning än i resten av landet.

Inget av detta bör komma som en överraskning. Solsken och vind är gratis, men de kräver fasta installationer med betydande kostnader. Dessutom levererar de inte nödvändigtvis när vi behöver dem som mest. Vindkraftverk har en utnyttjandegrad på 25–40 %. När solen går ner i Kalifornien är det fortfarande varmt och människor sätter på luftkonditioneringen, men solenergi är till liten hjälp då. Kapaciteten för att lagra el är fortfarande obetydlig och dessutom dyr.

Så vad gör man när solen och vinden inte levererar? Alla politiker som är ansvariga för att människor sitter i mörker och fryser eller svettas, beroende på vädret, skulle snabbt förlora sina jobb. Det är därför vi har ett dubbelt energisystem, med gas- eller till och med kolkraftverk som tas i bruk när solen och vinden inte levererar. De måste vara redo när solen och vinden inte levererar, och de kan göra det med kort varsel, som vi såg förra sommaren när Spanien och Portugal var mörklagda i 24 timmar eftersom solpanelerna stängdes av och det inte fanns tillräckligt med fossil energi för att ersätta dem.

Som redan nämnts måste ett dubbelt energisystem vara betydligt dyrare än ett tillförlitligt system som endast använder fossila bränslen och kärnkraft. Dessutom kräver sol- och vindenergi ett mer omfattande och kostsamt nät. Dessutom har vi subventioner för sol- och vindkraft, som sannolikt kommer att läggas på konsumenternas elräkningar. Ingen bör därför vara förvånad över att sol- och vindkraft visar sig vara dyrare än energi från fossila källor.

Rögnvaldur Hannesson är professor emeritus vid Norges Handelshøyskole (NHH).