Norska mejeriproducenten Tines katastrofala hantering av Bovaer-fallet har nu nått sin nästa logiska slutsats.

Efter att ha upplevt en massiv försäljningsnedgång till följd av att konsumenterna avvisade fodertillsatsen har Tine nu en överproduktion av mjölk. Tines lösning är inte att ägna sig åt självkritik, utan att straffa sina ägare, bönderna, genom att föreslå en höjning av försäljningsskatten på mjölk.

Ett förutsett marknadsmisslyckande

Enligt Nationen föreslår Tine nu att höja avgiften per liter mjölk från och med det nya året. Denna avgift, som kallas försäljningsavgift, används för att reglera marknaden, och en höjning är ett direkt tecken på att marknaden är djupt obalanserad, dvs. att det produceras mycket mer mjölk än Tine kan sälja.

Denna obalans kommer inte som någon överraskning. Den är en direkt följd av den försäljningsnedgång som Tine har upplevt under de senaste månaderna. Bonden betalar priset för Bovaer

Försäljningsnedgången sammanfaller exakt med den massiva kontroversen kring Tines planer på att införa den kemiska fodertillsatsen Bovaer i mjölkproduktionen. Konsumenterna har reagerat med avsky, och försäljningssiffrorna har rasat.

Tines ledning, som drev igenom Bovaer-strategin, sitter nu med ett mjölk överskott som den inte kan bli av med. Istället för att ta ansvar för felbedömningen själva, överför ledningen nu kostnaden till sina egna ägare.

Den höjda avgiften innebär att bönderna, som ursprungligen tvingades in i Bovaer-programmet, nu måste betala för Tines misslyckade strategi och PR-kollaps.

Jordbrukarna straffas alltså två gånger, först genom att associeras med en impopulär produkt och sedan genom att tvingas betala en högre avgift för att hantera det överskott som skapats av Bovaer-kontroversen.