Trump-administrationen vill kontrollera hur datacenter ansluter sig till elnätet. Detta skapar konflikter mellan delstaterna och den federala regeringen.

Trump-administrationen har en ganska ambivalent inställning till frågan: den vill vinna konkurrensen mot Kina när det gäller artificiell intelligens (AI). Men samtidigt vill den sänka energipriserna för vanliga människor. Det är två motstridiga mål som inte är lätta att kombinera.

Vid en konferens för statliga tillsynsmyndigheter i Seattle fick en grupp tjänstemän från Trump-administrationen höra många klagomål om en plan för datacenter som Vita huset driver för att låta den federala regeringen ta kontroll över delar av landets elnät till förmån för stora datacenter för artificiell intelligens.

Deras oro härrör från instruktioner från energiminister Chris Wright, som nyligen bad Federal Energy Regulatory Commission (FERC) att utarbeta nya regler som skulle ge dem tillsyn över hur gigantiska datacenter ansluter sig till elnätet, skriver Wall Street Journal. Processen övervakas vanligtvis av delstaterna.

Enligt James Danly, biträdande energiminister, strider dock Wrights plan mot Federal Power Act från 1935, som delar upp tillsynen av elnätet mellan delstats- och federala myndigheter. Detta skapar en konflikt mellan delstaterna och den federala regeringen.

Trump-administrationen kämpar med motstridiga politiska önskemål. De energikrävande datacentren är avgörande för landets AI-kapplöpning med Kina, men Trump vill också sänka energikostnaderna för amerikanska hushåll och företag. Trump har dock en stor fördel i att han inte är hypnotiserad av den gröna omställningen och därför kan producera stabil energi på en helt annan nivå än Europa, som investerar i instabil och löjligt dyr energi som havsbaserad vindkraft.

De amerikanska myndigheterna vill att datacenter ska bygga sin egen kraftförsörjning, och utan strikta klimatkrav är detta en reell möjlighet. AI-jättar som Google, Amazon, Meta och OpenAI har säkert råd att öppna sina miljardplånböcker för att bygga kraftverk och potentiellt bidra till att lösa flaskhalsar i försörjningskedjan som har bromsat tillväxten av ny generationskapacitet.

I Norge, Sverige och i Europa i allmänhet, ger våra politiker bort energi till fyndpriser till utlandsägda datacenter och skickar räkningarna till konsumenter och företag. Medborgarna blir fattigare, företag går i konkurs och de gigantiska datacentren skapar praktiskt taget inga nya jobb på lång sikt.

Företag som Trump Media & Technology Group och det Alphabet-stödda fusionsenergiföretaget TAE Technologies, som har kommit överens om en fusion värd 4 miljarder pund, satsar på att boom i datacenter kommer att fortsätta under många år framöver. Men matematiskt sett finns det fortfarande flaskhalsar, och som läget ser ut nu kommer det troligen att krävas en massiv utbyggnad av kärnkraften för att tillhandahålla tillräckligt med energi, vilket möter ett visst motstånd bland amerikanerna.

Neil Chatterjee, ordförande för FERC under Trumps första administration, sa att Wrights initiativ ”är det viktigaste som händer inom energisektorn just nu”. Han sa att den traditionellt konservativa energibranschen har varit långsam med att svara på den ökade efterfrågan från datacenter och andra stora industriella kunder, och att detta har lett till höjda elräkningar i delar av landet.

Den 16 december sa de demokratiska senatorerna Elizabeth Warren (Massachusetts), Chris Van Hollen (Maryland) och Richard Blumenthal (Connecticut) att de hade inlett en utredning om hur datacenter driver upp elkostnaderna för konsumenterna.

Vid en gaskonferens i Washington i början av december sa Wright att snabbare energiproduktion för datacenter i slutändan kommer att göra elen billigare. ”När folk säger att ’AI kommer att öka min elräkning’ är det faktiskt tvärtom”, sa han. Han antar att det kommer att utvecklas enorma nya mängder energiproduktion, och att kärnkraft är den enda verkliga lösningen.

Wright bad FERC att slutföra den nya regeln senast den 30 april, en takt som experter ansåg var mycket snabb för en traditionellt försiktig och långsam tillsynsmyndighet.

Samtidigt ökar spänningarna mellan den federala regeringen och delstaterna när det gäller regleringen av AI. Floridas guvernör Ron DeSantis (R) lade nyligen fram ett delstatsförslag för att begränsa AI-teknikens inverkan på konsumenterna och förbjuda ”allmännyttiga företag att ta ut högre avgifter av Floridas invånare för att stödja utvecklingen av hyperskaliga datacenter”.

Tidigare denna månad undertecknade Trump ett presidentdekret som syftar till att åsidosätta delstatslagar om artificiell intelligens. Trump fokuserar på konkurrensen med Kina.

”Vi måste vara enade”, sade Trump och påpekade att Kina inte behöver ta hänsyn till delstatliga lagstiftare.

David Sacks är AI-tsaren i Vita huset. Hans team har drivit på för att avskaffa delstatslagar om AI i hopp om att undanröja hinder för teknikföretag som konkurrerar med kinesiska företag. Men att utmana delstaternas rättigheter medför risker, så Trump bör vara försiktig med vad han säger.

Det tar många år att bygga stora kraftverk eller utöka nätinfrastrukturen, och förseningarna blir allt längre på grund av brist på utrustning, arbetskraftskriser och stigande kostnader.

Så kallade experter på juridiska och energimässiga utmaningar fruktar ett juridiskt träsk.

”FERC vet att de måste vara noggranna. Om de gör det slarvigt kommer de att förlora i domstol, och det kommer att ta längre tid” att öka tillväxten i datacenter, säger Mike McKenna, som var biträdande assistent till presidenten i Trumps första administration.

Administrationens plan ”är en av de största federala maktövertagandena på bekostnad av delstaterna som jag har sett under mina 21 år som statlig och federal tillsynsmyndighet” och kommer att leda till onödiga rättstvister, säger före detta FERC-ordförande Mark Christie (R).

FERC kan vägra att följa Wrights förslag, men flera av dess medlemmar har redan signalerat sitt stöd för administrationens agenda. Den nyutnämnda FERC-ordföranden Laura Swett sade i november att utöver kommissionens kärnuppgift att ”hålla lamporna tända” för amerikanerna, är hennes prioritet att ”se till att vårt land kan ansluta och driva datacenter så snabbt och hållbart som möjligt”.

Konflikterna kring energi och datacenter, och osäkerheten kring vad utvecklingen av artificiell intelligens kommer att innebära för världens utveckling, kommer sannolikt att bli en av de viktigaste frågorna under de kommande tio åren, både för Kina, Europa, Norge och USA. Det finns mycket som kan gå fel, och vissa fruktar att automatiseringen kan göra stora delar av arbetskraften överflödig.

Men detta är en välkänd skrämseltaktik som har förekommit genom historien vid varje teknisk och vetenskaplig framsteg. Samtidigt är möjligheterna med AI enorma om de utnyttjas på rätt sätt, och det är just här den stora osäkerheten ligger.

Vi lever verkligen i intressanta tider.