Östaten Palau, med en befolkning på knappt 18.000 invånare, håller på att bli en viktig pjäs i president Donald Trumps invandringspolitik.

I utbyte mot att ta emot 75 migranter från USA belönas östaten med stora summor pengar och ny infrastruktur.

Medan debatten om asylmottagande och återvändandeavtal rasar runt om i världen har USA och Palau ingått ett konkret avtal. Den lilla önationen i Stilla havet kommer att ta emot 75 personer som har vistats olagligt i USA.

Avtalet kommer i kölvattnet av president Donald Trumps intensifierade insatser för att bekämpa illegal invandring och genomföra massdeportationer.

Ett lukrativt avtal

För Palau, som består av vulkanöar och korallrev öster om Filippinerna, är avtalet ekonomiskt lukrativt. Landet behöver arbetskraft, men får också en solid ersättning för tjänsten.

Avtalet innebär följande ekonomiska paket för Palau:

Direktbetalning: USA betalar upp till 100.000 dollar per migrant som de tar emot. Totalt kan detta uppgå till 7,5 miljoner dollar (cirka 64 miljoner kronor).

Välfärd och polisväsende: USA bidrar med ytterligare 8 miljoner dollar som är öronmärkta för att stärka landets pensionssystem och polisstyrka.

Infrastruktur: Amerikanerna åtar sig också att bygga ett nytt sjukhus och förbättra öarnas kapacitet att hantera naturkatastrofer.

Har vetorätt

Det amerikanska utrikesdepartementet kallar avtalet ett steg mot att stärka säkerheten i båda samhällena och främja en säkrare Indo-Stillahavsregion.

Det betonas att de migranter som skickas över havet inte är föremål för straffrättsliga åtal i USA. Palau har också säkrat rätten att säga nej; de kan avvisa personer som de inte vill ta emot. USA har nyligen ingått liknande avtal med flera andra länder, däribland Kosovo, Eswatini, Ghana, Rwanda och Sydsudan. Strategiskt viktigt mot Kina

Förhållandet mellan USA och Palau går djupare än bara migration. Östaten ockuperades av Japan innan den erövrades av USA under andra världskriget och förblev under amerikansk övervakning fram till självständigheten 1994.

Landet har fortfarande nära band till USA genom försvarssamarbete och ekonomiskt bistånd. Under president Surangel Whipps, som tillträdde 2020, har USA utökat sina militära intressen på öarna. Detta inkluderar utplacering av långdistansradarsystem som anses vara strategiskt viktiga i USA:s rivalitet med Kina.