En genomgång av siffror från Statistisk Sentralbyrå (SSB) visar att antalet gårdar i Norge har minskat kraftigt under de senaste femtio åren. Sedan 1969 har tre av fyra gårdar lagts ned, vilket har präglat jordbruket och landets distrikt.

Enligt Statistisk Sentralbyrås statistik har antalet gårdar i Norge reducerats med 75 procent, från 155.000 år 1969 till 37.600 år 2023. Under de senaste åren har nedgången varit cirka 6.000 gårdar under det senaste decenniet, vilket innebär att i genomsnitt mer än en gård läggs ned varje dag.

Strukturell utveckling och modernisering

Nedgången i antalet gårdar är en del av en långsiktig strukturutveckling och modernisering av jordbruket. Även om antalet gårdar har minskat dramatiskt har den totala jordbruksarealen i drift varit relativt stabil. Den genomsnittliga jordbruksarealen per gård har mer än fyrdubblats under samma period, från 62 hektar 1969 till 262 hektar 2023.

Den här utvecklingen, som drivs av ökad effektivitet, mekanisering och modernisering, har lett till en betydande ökning av produktionen per årsarbetskraft. Trots nedgången i antalet jordbrukare har livsmedelsproduktionen i Norge varit stabil eller ökat inom flera sektorer. Den största nedgången har skett inom produktionsgrenar som gris- och fjäderfäuppfödning och bland dem som ägnar sig åt potatisodling.

Oron för distrikten och livsmedelssäkerheten

Nedläggningen av gårdar väcker oro för att värdefull matjord ska gå ur produktion och konsekvenserna för landsbygdskommuner. Norges Bondelag har tidigare uttalat att utvecklingen gör landsbygden sårbar när det finns få producenter kvar, och har betonat behovet av en aktiv jordbrukspolitik för att upprätthålla jordbruket i hela landet. Detta är också kopplat till Norges livsmedelssäkerhet.

En del av jordbrukspolitikens mål är att bibehålla bosättning på landsbygden, eftersom primärnäringarna är viktiga för att hålla landsbygden levande.