I facktidningen Politiforum uttrycker Oslos polischef Ida Melbo Øystese sin frustration över kriminella barn och ungdomar i Norges huvudstad. Många av dem är under straffmyndighetsåldern, vilket kraftigt begränsar polisens handlingsutrymme.

Förra året inledde Oslo polisdistrikt ett program för att identifiera de barn och ungdomar som begår brott. Man gick igenom alla mellan 12 och 18 år som begått mer än tio brott.

Listan innehöll 60 namn och ett mönster som var svårt att ta miste på. ”Många hade minoritetsbakgrund, men det viktigaste är att de alla hade varit utsatta för våld, oftast i nära relationer. ”Vi såg mycket psykisk ohälsa, men utan diagnoser eller vård”, säger Øystese.

”Barn och unga betalar ett högt pris för systemets misslyckande. ”Vi ser exempel på att förövare och offer hamnar i samma klass i skolan eftersom vi inte får dela information. Det är katastrofalt och vi måste göra något åt det nu”, säger Ida Melbo Øystese.

Hon skulle gärna se ett system som det i Danmark, där alla som arbetar med ett barn som oroar sig kan dela information sömlöst.

I Sverige begår allt fler barn och ungdomar mord och mordförsök. Svenska politiker varnar nu sina norska kollegor. ”Jag hoppas verkligen att ni möter den här utvecklingen innan det blir en kris som i Sverige”, säger Teresa Carvalho, som sitter i riksdagen för Socialdemokraterna.

Svenska myndigheter varnar Norge för ”kris” på grund av kriminella barn

Norska politiker är oeniga om hur man ska lösa detta växande problem. Högerpolitiker vill ha möjlighet att låsa in barnbrottslingar, medan Oslo Arbeiderparti vill följa unga brottslingar dygnet runt. Det är dock osäkert om det finns resurser att följa alla minderåriga brottslingar i Norge.

Politiforum säger Kjerstin Askholt, polischef i Agder, att det är svårt att lösa alla polisens uppgifter med nuvarande resurser. ”Jag sover inte gott om nätterna när jag ser hur antalet brottmål utvecklas”, säger polischefen.

”Det visar sig att i nästan alla polisdistrikt är situationen kritisk. Pilarna går åt fel håll. Handläggningstiderna går upp och uppklarningsprocenten går ner. Polisen dyker inte upp när folk behöver oss”, säger Skatvold.

Detta har fått PF att göra egna beräkningar av vad de tror behövs för att leverera en tillfredsställande polis utifrån vad som utlovats. En av utgångspunkterna är hur mycket andra europeiska länder spenderar på polisen i förhållande till sin bruttonationalprodukt.

”Det är bara Litauen som lägger mindre pengar på polisen än Norge. ”Om vi skulle öka vår budget för att nå EU-genomsnittet skulle polisbudgeten behöva ökas med 80 procent”, säger Skatvold och tillägger:

”Det låter mycket, men ärligt talat, när vi har gjort våra beräkningar, tror jag att vi behöver 20 miljarder norska kronor extra för att leverera den polis som folk förväntar sig. Det låter verkligen som en absurd siffra också.