Låt dig inte luras av powerpointpresentationer, säger chefsekonom Torbjørn Kjus. Han tror att EU:s klimatmål kommer att bli omöjliga att uppnå.

Efterfrågan på energi ökar kraftigt i Europa och energiförbrukningen slog alla rekord förra året. Men det är inte politikernas favorit, förnybar energi, som levererar varorna.

Marknadsandelen för fossila bränslen är nu 86,6 procent, medan solkraft står för 1,3 procent och vindkraft för 1,5 procent, skriver chefsekonom Torbjørn Kjus på Aker BP i ett inlägg på LinkedIn, som återges av Finansavisen.

”Låt dig inte luras av powerpoint-presentationer som fokuserar på installerad kapacitet, för Guds skull får detta inte förväxlas med producerad kraft”, skriver Kjus.

Poängen är enkel: Vid utveckling av sol- och vindkraft nämns ofta potentiell kraftproduktion, men den potentiella kraften matchar aldrig verkligheten.

Utnyttjandegraden av installerad solenergi globalt är 16 procent, medan den för vindkraft är 29 procent. Det innebär att solenergi genereras under 1 400 timmar av de 8.760 timmar som ett år består av.

Ett industriföretag, eller ett vanligt hem i Norge på vintern, är beroende av ström hela tiden. Därför måste alla sådana förnybara energikällor absolut dubbleras med reservkraft.

I Norge har vi turen att ha vattenkraft och använder mestadels ren el som energikälla. Det vill säga tills de förhatliga kablarna till Europa och England förstörde det norska energisystemet.

Elektricitet täcker 19 procent av världens energiförbrukning, även efter att den globala elförbrukningen ökade med 4,3 procent förra året. Om man drar bort fossila bränslen och kärnkraft och kallar resten för förnybar el, täcker förnybara energikällor nu 32,4 procent av världens elproduktion, upp från 30,9 procent förra året, men inte mer än 6,2 procent av världens energiproduktion.

Norge förbrukar mycket mer energi per capita än till exempel Indien, men Indien vill ha ekonomisk tillväxt, vilket är omöjligt utan tillväxt i energiförbrukningen. Därför kommer efterfrågan på energi att öka kraftigt under de kommande decennierna.

”Det finns alltså en hel del att gå på för den globala tillväxten i efterfrågan på energi när vi vet att antalet invånare i tillväxtekonomierna också förväntas öka med 1,5 miljarder människor fram till 2050 i FN:s centrala scenario. Detta illustrerar ganska väl potentialen för tillväxt i energiefterfrågan globalt”, skriver Kjus.

Fossil energi driver Europa

Om man tittar på siffrorna måste man nästan vara politiker för att inte inse verkligheten. Att folk i MDG är så korkade är väntat, men att regeringspartier som Ap och Høyre ligger på samma nivå är skrämmande för Norges framtid.

Europa förbrukar cirka 20.000 TWh energi, varav olja och gas står för cirka 12.700 TWh. Som jämförelse är elproduktionen från sol 362 TWh och från vind 628 TWh.

EU:s mål är dock att minska utsläppen till noll år 2050 och med 90 procent år 2040.

”De flesta som följer energimarknaderna förstår att detta inte kommer att vara möjligt att uppnå. Det är till exempel värt att notera att oljeförbrukningen i Europa är ungefär densamma nu som för tio år sedan, trots att det säljs en hel del elbilar (20-25 procents marknadsandel i Europa under de senaste tre åren).”

Om man faktiskt genomför dessa klimatmål kommer man att få en katastrof som världen aldrig tidigare skådat. Nästan alla traktorer i världen kommer att stå stilla och om man tar bort konstgödsel kommer hälften av jordens befolkning att svälta, enligt FN.

Detta bör man ha i åtanke när man lyssnar på ministrar som drömmer om att Norge ska sluta producera olja och gas.

Det kommer att finnas en hungersnöd i en skala som världen aldrig har sett. Och vi har redan sett exempel på sådana konsekvenser i mindre skala.

I takt med att naturgaspriserna sköt i höjden 2022 ökade antalet människor i världen som utsattes för akut hunger. Enligt Global Report on Food Crises ökade antalet människor som står inför akut hunger med 33 procent till 258 miljoner 2022, upp från 193 miljoner människor 2021.

Enbart för att upprätthålla nuvarande nivåer av olje- och gasproduktion måste cirka 400 miljarder dollar investeras i projekt årligen. Men norska politiker verkar vara rädda för att prospektering efter nya olje- och gasfält kommer att öka produktionen kraftigt.

”Detta är inte sant. Den stora majoriteten av investeringarna i oljeindustrin går till att försöka så gott som möjligt upprätthålla produktionen. (…) Och med nollinvesteringar i oljeprojekt globalt kommer oljeproduktionen att falla med över 50 procent under de kommande tio åren. Detta skulle leda till svält i en skala som världen aldrig har sett.”

Men för klimatentusiasterna är det förstås goda nyheter att halvera världens befolkning. När allt kommer omkring kommer en sådan utveckling att bidra mycket till det ”gröna skiftet”.