EU kommer sannolikt inte att kunna enas om att lämna in en ”avsiktsförklaring” till FN före klimattoppmötet i Brasilien i november.

Detta ses som ett nederlag för det danska ordförandeskapet i EU som för några dagar sedan fick ge upp hoppet om att de 27 medlemsländerna denna vecka skulle enas om EU:s klimatmål för 2040.

EU måste därmed med all sannolikhet ge upp sin plan på att lämna in ett gemensamt klimatmål för 2035 till FN inom tidsfristen i slutet av september. Detta stod klart efter ett möte med EU-ambassadörerna i Bryssel.

Istället kommer Danmark att försöka få på plats en tillfällig avsiktsförklaring under torsdagens miljöministermöte. De kommer sedan att lämnas in till FN i stället för fastställda klimatmål, enligt NTB-Reuters-Ritzau.

– Inte tomhänt

– Detta tillvägagångssätt kommer att säkerställa att EU inte kommer till FN:s klimatkonferens med tomma händer, skriver det danska EU-ordförandeskapet i en kommentar på onsdagen.

Frågan har varit högt prioriterad av det danska ordförandeskapet på EU:s dagordning under hela våren. Danmark hoppades att först få på plats ambitiösa klimatmål för 2040 så att målen för 2035 kunde härledas från detta.

Med klimatmål i övre skiktet skulle EU kunna sätta press på andra länder under klimattoppmötet COP30, som kommer att hållas i Brasilien från 10 till 21 november.

Men i förra veckan satte tungviktare som Tyskland och Frankrike ner foten mot det föreslagna klimatmålet om 90 procents utsläppsminskningar till 2040 – med stöd av bland andra Italien, Polen och Tjeckien.

Detta är ett tydligt tecken på att skepsisen mot djupa klimatnedskärningar växer i EU. Allt fler medlemsländer vill inte längre att EU ska vara en drivande kraft i kampen mot klimatförändringarna. En stor del av förklaringen till detta är att det känns ganska meningslöst när Kina, USA, Indien och stora delar av Asien och Afrika ignorerar klimathysterin.

Kan hamna på efterkälken

Danmark och Spanien hör till de länder som fortfarande vill ha ambitiösa klimatmål – men de är i minoritet. Majoriteten fruktar att djupa utsläppsminskningar både kan försvaga ekonomin och möta folkligt motstånd.

Detta gör att det är oklart hur ambitiösa EU:s klimatmål i slutändan kommer att bli. Det ökar också sannolikheten för att EU kommer att hamna på efterkälken i kampen mot klimatförändringarna jämfört med exempelvis Kina, skriver Reuters.

Enligt nyhetsbyrån beror önskan om att ha en avsiktsförklaring på plats denna vecka på att EU inte vill komma tomhänt till FN:s generalförsamling nästa vecka. FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmanat världens länder att tillkännage sina klimatmål för 2035 i ett försök att skapa momentum inför FN:s klimatkonferens.

Norge är som alltid bäst i klassen och skickade in sina klimatmål till FN redan i juni. De ouppnåeliga norska utsläppsminskningarna är satta till mellan 70 och 75 procent till 2035.

– Behov av samsyn

Danmark arbetar febrilt för att EU-kommissionens ännu mer omöjliga förslag om en 90-procentig utsläppsminskning ska ligga till grund för avsiktsförklaringen om 2035-målet.

– Vi är medvetna om att det finns olika åsikter om det exakta innehållet och balansen i avsiktsförklaringen, och vi är medvetna om behovet av konsensus i denna fråga vid torsdagens möte, heter det i uttalandet från det danska ordförandeskapet.

2023 stod EU för 6 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Det är en minskning från 15,2 procent 1990. Unionen har som mål att bli klimatneutral till 2050.

Kina, USA och Indien står för den största andelen av världens totala utsläpp. Qatar toppar listan när man mäter utsläppen per capita.

Enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) måste alla länder som har skrivit under konventionen lämna in fastställda klimatmål för 2035 senast den 30 september. Detta inkluderar 197 länder och EU.

Möjligen upplever vi nu slutet på början av klimathysterin?