Norska LO-medlemmar måste nu bojkotta LO om de verkligen vill
leva i ett land där även judar kan vara en del av samhället.

Återigen har vi haft en vecka med antisemitiska uttalanden i det offentliga rummet. Den enda konsekvensen detta har i Norge är ökad rädsla bland norska judar. Är Norges antisemiter undantagna från 185 § i strafflagen, eftersom paragrafen inte verkar användas i vissa fall?

Den välbekanta gamla anklagelsen att judarna styr hela världen återfanns återigen i Aftenpostens ledare tisdagen den 28 oktober. Där informerar tidningen sina läsare om att ”Netanyahu kan inte kontrollera Gaza, än mindre hela världen”. Med kunskap om antisemitiska uttalanden och deras historia uppstår omedelbart associationer till Sions vises protokoll, ett dokument som grundligt har bevisats vara en förfalskning. Det hävdar att judar strävar efter världsherravälde. Nazisterna i Tredje riket, ledda av Hitler, gjorde samma påstående. Protokollen har sitt ursprung i den ryska tsarens hemliga polis, men de presenteras fortfarande som bevis för att judar vill ha världsherravälde. Aftenpostens ledare för oss tillbaka till redaktör Nesses ledare från 1930-talet. Det är mycket olyckligt att Aftenposten återigen sprider sådana förfalskningar och spelar på gamla fördomar, inte minst när man vet att detta är långt ifrån sanningen.

Den före detta TV 2-journalisten och välkände bittre fienden till Israel, Fredrik Græsvik, hade inga problem med att använda ordet ”herrefolk”, ett begrepp som för oss tillbaka till nazisternas bild av judarna. Han gjorde det i en kommentar i mediet X när han tillfrågades om islam, men valde att utnyttja tillfället för att göra en antisemitisk kommentar: ”Absolut. Det och, inte minst, judendomens förvrängda bild av judar som Guds utvalda folk och herrefolk.” 

Uttalandet polisanmäldes av den norska grenen av International Christian Embassy in Jerusalem (IKAJ) för brott mot strafflagens förbud mot hatpropaganda, men föga förvånande avvisades ärendet.

Graden av vulgaritet i dagens norska antisemitism illustreras också väl av ännu ett skämt som berättades den 10 oktober under en morgonsändning på NRK Trøndelag P1 av programledaren Eskil Flem: ”Vet du vad som hände med den judiske mannen som sprang in i en vägg med full erektion? Han bröt näsan.”

Den här gången var NRK snabba med att be om ursäkt och ta bort det, Men det ändrar inte det faktum att NRK:s journalister uppenbarligen anser att spridning av antisemitism och propaganda mot Israel som en integrerad del av NRK:s arbete.

Det absurda och irrationella i kampanjen mot Israel här i lilla Norge illustreras kanske bäst av den 19-åriga MDG-representanten i Stortinget, Frøya Skjold Sjursæthers, klagan: Hon anklagade Israel för att hindra henne från att utföra sitt arbete i parlamentet eftersom Israel hade attackerat en grupp på 30 Hamas-terrorister som hade skjutit och dödat en IDF-soldat mitt under ett eldupphör. För henne, liksom för NRK, är Hamas-terrorister alltid civila, och judar som dödas är inte värda att nämna. Det är alltid beklagligt när civila drabbas under attacker mot terrorister, men den omtänksamma unga representanten borde snarare klaga på terroristernas missbruk av civila araber som mänskliga sköldar.

Den totala avsaknaden av kritik mot terrorism, vare sig det gäller Gaza eller Sudan, där hundratusentals har mördats av islamister, säger något om vårt samhälle. Det har en gång sagts att om en lögn upprepas tillräckligt ofta, kommer den så småningom att tro på som sanning. Få har upplevt detta mer konkret och ihållande än det judiska folket. Idag finner vi de mest groteska exemplen på denna politiska propagandateknik i Norges hantering av den judiska staten Israel på flera fronter. I många decennier har Israel varit offer för mobbning från det internationella samfundet i både FN- och EU-organ. Vad vi nu ser är att den verbala trakasserier av den judiska nationalstaten har blivit en sed som har glidit tillbaka till den gamla antisemitismen som vi känner igen från tiden före Förintelsen.

I Norge har vi också den mäktiga LO, som har gjort det till en del av sitt program att bojkotta allt som har att göra med Israel, med ett tydligt mål som delas med Hamas: att undergräva Israels rätt att existera. Vi hör inte ett ord från LO:s ledning om det verkliga folkmordet i Sudan eller om bojkott av regimer som Iran, Turkiet och Qatar, för att nämna några. De bryr sig bara om Israel. Vad är det som gör att just LO vägrar att ta avstånd från extrema lokala grupper som Palestinakommittén, som liksom Hamas har hela staten Israel i sin logotyp, om inte målet är detsamma för alla tre?

Varför bedriver LO:s ledning sin egen utrikespolitik gentemot Israel, som är helt irrelevant för organisationens uppdrag? LO:s medlemmar måste nu bojkotta LO om de verkligen vill leva i ett land där även judar kan vara en del.

Men inte ens Röda partiet och Socialistiska vänsterpartiet kräver bojkott av läkemedel eller teknik, något som knappast skulle vara lika lätt att få stöd för. Det handlar fortfarande bara om illvilliga symboliska handlingar som bara tjänar till att skapa negativa attityder här i Norge och skada oss norska judar. Att bojkotta vin, frukt och grönsaker är per definition antisemitism. Detsamma kan sägas om stöd för terrorism, som gradvis börjar uppfattas som både politiskt korrekt och acceptabelt. När så många människor i ett samhälle ansluter sig till propaganda och förvrängda bilder av en viss etnisk grupp är det ingen slump. Många gör det för att de uppfattar att deras personliga förebilder och representanter bland samhällets ledare har sådana attityder och uttrycker dem genom den politik som myndigheterna bedriver.

Förekomsten av antisemitiskt beteende har mätts och dokumenterats genom HL-centrets omfattande undersökningar. Det saknas dock analyser som dokumenterar och förklarar varför det finns så mycket antisemitism i Norge, varför allt fler människor sveps med av vanföreställningar om judar och Israel och varför allt fler uttrycker hatiska fördomar mot denna etniska grupp.

Det största problemet är det norska parlamentets långvariga fientliga inställning till Israel och en misslyckad Mellanösternpolitik, som bygger på falska påståenden och irrationella drömmar om en värld utan den gamla judiska staten Israel och upprättandet av ett sharia-styrt Palestina som aldrig har existerat i historien. Israel måste ständigt tolerera attacker med drönare och raketer, utan att dessa betraktas som militära attacker. I vilket annat land som helst skulle det vara helt naturligt att svara militärt på sådana attacker.

Ett judiskt ordspråk säger att ett ruttet äpple räcker för att förstöra hela korgen. Det är precis vad som händer i Norge och i LO (Norska fackföreningsförbundet) just nu. Det är våra politiker som i slutändan bär ansvaret för att vulgär antisemitism och stöd för barbarisk islamistisk terrorism nu är helt acceptabelt i vårt land. Kampen mot antisemitism kan inte skiljas från kampen mot islamistisk terrorism, eftersom de är två sidor av samma mynt när det gäller judarna och Israel.

Terroristorganisationer som PLO och Hamas kommer att fortsätta sin terror så länge västvärlden stöder dem både ekonomiskt och moraliskt. Antisemiter kommer att fortsätta att stödja terrorister så länge politikerna aktivt eller passivt tillåter det. Precis som kommunistiska terroristgrupper som Bader-Meinhof och Röda arméfraktionen försvann med östblockets sammanbrott, så kan också PLO och Hamas försvinna den dag då FN, EU och länder som Norge vänder dem ryggen. Det första steget måste vara att sätta stopp för den internationella lögnen om Israels ockupation av KGB:s fiktiva ”Palestina”, som vår premiärminister och hans utrikesminister fortfarande vägrar att släppa taget om.

Låt oss hoppas att detta kan ske utan att västvärlden kollapsar.