Bör män ha rätt att få sina celler manipulerade så att de kan bli biologiska mödrar? Bör kvinnor som har passerat fertil ålder ha samma rättighet om deras egna ägg inte längre är livsdugliga?

Mer precist, bör vi alla ha rätt att göra vad som helst för att få ett barn om det är vår önskan, och också att få det barn vi vill ha? Dessa frågor ställs av Wesley J. Smith i en artikel i The Epoch Times, återgiven på Science Culture. Smith är ordförande och seniorforskare vid Discovery Institutes Center on Human Exceptionalism.

Dessa frågor är inte längre hämtade från en science fiction-skräckfilm, skriver Smith.

Forskare meddelade nyligen att de har genetiskt modifierat mänskliga hudceller till att bli ägg, inklusive ägg från män (tanken är att så småningom göra det möjligt för båda partnerna i ett samkönat par att ha en genetisk koppling till sitt barn). Efter ytterligare genetisk manipulation befruktades äggen till embryon via IVF. Slutligen övervakade bioteknikerna embryonas utveckling tills experimentet avbröts och embryona förstördes.

Forskningen fortsätter, och målet är att skapa en graviditet med hjälp av ”hudcellsembryon”. Plötsligt kan begrepp som ”biologiska föräldrar” få en verklig betydelse om denna galenskap inte stoppas. Men vad annat än självbehärskning – som för närvarande är en bristvara inom detta område – kan stoppa detta?

Detta är bara det senaste exemplet på den accelererande reproduktiva anarkin som förändrar vår kultur. Embryon väljs ut efter preferenser, medan de som ”avvisas” antingen fryses ned för framtida bruk, kasseras som medicinskt avfall eller doneras till forskning.

Under tiden i Kina – Kina, förstås

I Kina har designer-barn fötts som har genetiskt manipulerats med hjälp av CRISPR-tekniken. Eugenik blomstrar. Alla människors lika inneboende värde hotas av genetisk manipulation. CRISPR är kanske den mest kraftfulla teknik som någonsin uppfunnits, eftersom den kan förändra vilken organism eller cell som helst efter behag. Om detta görs i spermier eller ägg eller på tidiga embryon kommer dessa förändringar att föras vidare genom generationerna. Det är nu möjligt att manipulera ägg och spermier så att embryon har tre biologiska föräldrar. Polygami måste naturligtvis främjas som en modell för den nya familjen.

Somatisk cellkärnöverföring (SCNT), samma teknik som användes för att skapa den klonade fåret Dolly, är nu möjlig för människor. Sex blir onödigt, vilket eliminerar behovet av heterosexuell samlevnad och äktenskap. Då kan man återskapa sitt största ideal, vilket för många verkar vara sig själv. Om ett klonat embryo någonsin implanteras kommer det resulterande barnet att vara en identisk tvilling till den person vars DNA användes i kloningsprocessen. Med andra ord är kloning inte så mycket reproduktion som replikering.

Document har tidigare rapporterat om denna forskning.

Forskare öppnar upp för barn med två biologiska fäder – etisk råd varnar för att manipulera skapelsen

Vad ska vi tycka om dessa utvecklingar?

Skapandet av nytt mänskligt liv manipuleras för att uppfylla föräldrarnas önskemål, oavsett hur extrema eller socialt destabiliserande de än må vara. De potentiella skadliga biologiska och sociala konsekvenserna för de barn som föds ignoreras.

Enligt barnrättsaktivisten Katy Faust, ordförande för Them Before Us, är reproduktion i laboratoriet långt ifrån ofarligt. Hon berättade för mig att de potentiella skadorna för barn som följer av sådana ingrepp inkluderar ”kränkning av deras rätt till en mor och far, deras rätt till liv [för embryon som kasseras som olämpliga], deras rätt att födas fria och inte kommersialiserade, och deras rätt att inte köpas och säljas”.

Dessutom kostar sådana processer enorma summor pengar, vilket leder oss till en naturlig fråga som man snabbt misstänker att norska politiker kommer att ge ett oönskat svar på.

Vem ska betala?

I USA kräver lagen redan ofta att sjukförsäkring och offentliga bidrag ska betala för vissa av dessa ingrepp. Detta kommer sannolikt inte att förändras i takt med att reproduktionen utvecklas ytterligare mot produktion och principen om jämlikhet i resultat blir alltmer inbäddad i våra kulturella normer. När allt kommer omkring är USA det land där abort beskrivs som en ”reproduktiv rättighet”, som om abort skulle ha något med reproduktion att göra. Snart kommer barn att kunna beställas, precis som en möbel, komplett med kvalitetskontroll och ångerrätt.

I den vilda värld av kommersialiserad reproduktion som vi skapar kan samma barn som produceras i laboratoriet med så stor ansträngning aborteras fram till den nionde månaden i många jurisdiktioner om föräldrarna ändrar sig eller om barnet anses vara ”defekt” efter fosterdiagnostik.

CRISPR-tekniken användes nyligen för att rädda livet på ett barn, så den kan också användas på ett positivt sätt. Det finns dock tvivel om huruvida man kommer att kunna undvika dess betydande dystopiska potential. Det finns mycket få moraliska principer i västvärlden idag. Varje gång även blygsamma kontrollåtgärder föreslås, går den miljardindustri som Big Fertility utgör – alltid redo att kväva regleringsmotstånd mot det nuvarande laissez-faire-systemet – till handling.

Föräldrar till barn som skapats med hjälp av dessa tekniker stormar snart lagstiftarnas kontor och kräver emotionellt att de drar tillbaka dem. Det fungerar varje gång. Kvinnors känslor och utövandet av subjektiv vilja i synnerhet har blivit de starkaste krafterna i dagens samhälle. Myndigheternas roll att skapa lämpliga gränser får ge vika inför de högljudda ropen av ”jag vill!”.

Tyvärr, som Faust påminner oss om, kan barn som är resultatet av dessa futuristiska tekniker vara de som skördar stormen.