Riksdagen har för andra gången röstat ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att återkalla svenska medborgarskap i vissa särskilda fall. Förändringen gäller personer med dubbla medborgarskap som fått sitt svenska medborgarskap på felaktiga grunder eller dömts för brott.
Riksdagen beslutade under onsdagen om flera omfattande ändringar i Sveriges grundlag. En av de mest uppmärksammade innebär att det i framtiden ska bli möjligt att frånta personer deras svenska medborgarskap.
Röstsiffrorna blev 292 ja mot 51 nej och sex frånvarande.
Förändringen gäller, enligt Riksdagens pressmeddelande, personer med dubbla medborgarskap och innebär att medborgarskapet kan återkallas för personer som har fått sitt svenska medborgarskap genom ”oriktiga eller vilseledande uppgifter” eller har dömts för brott som ”allvarligt skadar Sveriges vitala intressen”.
Det kan exempelvis handla om att någon har mutat eller hotat sig till ett medborgarskap, eller lämnat felaktiga uppgifter i samband med ansökan.
Frågan är högaktuell i Sverige på grund av de många skandaler som omger den nytillträdde riksdagsledamoten Mohamed Abdukardir Ali (V). Ali beviljades svenskt medborgarskap efter att ha gett falska uppgifter till Migrationsverket. Ali har kopplingar till gängkriminalitet, har stora skulder hos Kronofogden och utreds för närvarande av polis efter anklagelser om valfusk.
Nästa regering får ta över
Grundlagsändringen innebär däremot inte att medborgarskap automatiskt kan börja återkallas vid årsskiftet. Först måste riksdagen anta en vanlig lag som reglerar hur bestämmelserna ska tillämpas.
Den avgående regeringen har arbetat med ett sådant lagförslag, men arbetet är ännu inte färdigt. Det blir därför upp till nästa regering att lägga fram ett konkret förslag.
V och MP röstade nej
Förslaget har varit föremål för politisk debatt och mött kritik från bland annat Miljöpartiet och Vänsterpartiet. De båda partierna reserverade sig mot grundlagsändringen och röstade nej när riksdagen fattade sitt andra beslut på onsdagen.
Vänsterpartiets Caroline Täljeblad kritiserade förslaget under riksdagsdebatten och menade att det riskerar att göra det svenska medborgarskapet ojämlikt och mindre rättssäkert.
– Under relativ tystnad tar vi nu steg mot att göra det svenska medborgarskapet både ojämlikt och mindre rättssäkert, menar Täljeblad.
Även människorättsorganisationer har uttryckt oro för att förändringen skapar två kategorier av medborgarskap: ett som inte kan återkallas och ett som kan dras in. Aida Samani, senior jurist vid Civil Rights Defenders, har varnat för att personer med dubbla medborgarskap därmed kan tvingas leva med en osäkerhet kring sin medborgerliga status.
– Det skapar två kategorier av medborgarskap där det ena är oåterkalleligt och det andra är mycket svagt. Den som har dubbla medborgarskap behöver leva med den här otryggheten livet igenom, säger Aida Samani.
Socialdemokraterna har däremot stöttat förändringen.
Föreningsfriheten kan begränsas
Riksdagens beslut omfattar också en grundlagsändring som öppnar för att föreningsfriheten ska kunna begränsas genom vanlig lag för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
Den avgående regeringen har redan arbetat fram ett förslag som innebär att deltagande i en kriminell sammanslutning ska kunna ge upp till fyra års fängelse och vid grova brott föreslås strängare straff. Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 april 2027, men har ännu inte lagts fram som proposition.
De beslutade grundlagsändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.
