Expressen publicerar idag en granskning av män som gruppvåldtar. Texten baseras på en genomgång av 32 gruppvåldtäktsfall där dom meddelats under åren 2016 och 2017.

Så vad kom Expressens journalister fram till?

Granskningen visar att 32 av de 43 dömda männen är utrikes födda, tio är födda i Sverige med en eller båda föräldrarna utrikes födda. Endast en är född i Sverige med båda föräldrar födda i Sverige. Hela 14 av 43, eller 32 procent, hade tidigare dömts för brott i Sverige vid tidpunkten för våldtäkten.

Bland de 43 gärningsmännen återfanns således en (1) etnisk svensk. Det innebär att 98 procent av gärningsmännen i de granskade domarna var invandrare i första eller andra led. I andra sammanhang skulle förmodligen 98 procent översättas med ”alla”. Den som skriver något sådant påstående i en Facebook-uppdatering får räkna med att åtalas och dömas för hets mot folkgrupp.

Det är skrämmande siffror, siffror som för bara någon månad sedan hade varit fullständigt otänkbara att publicera i etablerade media. Men är de överraskande? Ja, för dem som har för vana att lita blint på vad media och politiker säger till dem och som därför – fram till idag – troget upprepat att alla påståenden om att invandrare är överrepresenterade gällande sexualbrott handlar om rasism och främlingsfientlighet. Inte för alla andra. För oss som tagit del av internationella undersökningar eller har sett siffrornas torra teori omsatt i brutal verklighet, bekräftar Expressens granskning bara något vi redan anat.

Siffrorna i sig är egentligen inte den stora nyheten – det är att, var, när och hur de publiceras som är intressant. Till att börja med kan det faktum att granskningen publiceras i Expressen ses som ännu ett tecken på att debatten om migration och integration vänt 180 grader på mindre än ett halvår.

Det som var nazism och fascism i höstas, är värdegrund idag.

Etablerade media är hårt trängda mellan Sverigebilden och Sanningen, och Expressens granskning tyder på att man i detta trängda läge inte längre kan föra i dansen. Vad har egentligen fått Expressen att genomföra granskningen och publicera resultatet? Jag misstänker att det handlar mindre om Expressens längtan efter sanning och mer om Ann Heberleins.

Granskningen kan ses som resultatet av ett akut behov av damage control. I samma stund som det i början av året uppdagades att Ann Heberlein skulle lyckas genomföra sin granskning av sexualbrottslingars ursprung, insåg även Expressen att Sverige snart skulle få ta del av de kalla fakta som media och politiker så länge kämpat för att dölja.

Skiten skulle slå i fläkten.

Bättre då att förekomma än att förekommas. Istället för att Heberlein, under Almedalsveckan, skulle kunna leverera bevis på att 98 procent av alla män som dömts för gängvåldtäkter har invandrarbakgrund, valde en av statsstödd medias starkaste aktörer att släppa bomben. Kontrollerade sprängningar är alltid bättre.

Här kommer vi till det riktigt intressanta: Expressen är en av de aktörer som visat starkast stöd för de planerade grundlagsändringar som syftar till att inskränka vår yttrande- och tryckfrihet. Att statligt godkända media stödjer införandet av vad som i praktiken innebär en långtgående censur för fristående journalister och privatpersoner är inte konstigt: Lagändringarna skulle säkra den egna mediala plattformen, garantera en unik tillgång till material och omöjliggöra oberoende granskning av exempelvis sexualbrottslingars ursprung.

Efter grundlagsändringarna kommer Expressen, DN, SVT och övriga mediaaktörer med statligt godkänd värdegrund ha ensamrätt till information som möjliggör en sådan granskning som Heberlein skulle presentera resultatet av i sommar, men vars sprängverkan Expressen nu har desarmerat.

Måhända är det en smula ironiskt att Expressen idag har försett oss med det absolut bästa beviset på hur farliga de planerade grundlagsändringarna är. Om de genomförs, kommer en liknande granskning aldrig att kunna genomföras av någon annan än värdegrundscertifierade media. Då tillhör sanningen inte längre folket, utan statligt godkända aktörer, och det kommer vara upp till dessa aktörer att bedöma om vi andra ska få tillgång till den.

Men där är vi inte ännu, och dagens publicering kan därför betraktas som oberoende medias triumf. Ställda framför den heberleinska blåslampan har samma redaktion som under åratal rasiststämplat alla antydningar om kopplingar mellan ursprung och sexualbrott samtidigt som man vitpixlat och anonymiserat dömda brottslingar, helt plötsligt hängt ut dem med namn och bild.

Det är inte rimligt att anta att den näst intill hundraprocentiga kopplingen mellan gängvåldtäkter och invandrade gärningsmän har varit okänd av Expressens redaktion och ledning. Däremot har man valt att både förtiga och förneka den, och därmed bär man också ansvaret för att ha försvårat kvinnors riskmedvetenhet.

Expressens omvändelse under galgen kan mycket väl vara ett resultat av att man visste exakt vad Ann Heberlein skulle kunna presentera i Almedalen och vilka konsekvenser det skulle få för etablerad media i allmänhet och för dem själva i synnerhet. Frågan om Expressen publicerat sin granskning utan vetskapen om vad Heberlein skulle finna i sin, kommer vi troligen aldrig att få veta.

20 mars 2018