Kommentarer

 

www.asgeraamund.dk

Det var den lilla östaten Singapore som uppfann det så kallade ”Ledande Demokratin” (Guided Democracy), där konstitutionen tillåter oppositionspartier och en relativt fri press, men också säkerställer en dominerande ställning för det största partiet PAP (People’s Action Party), som permanent innehar regeringsmakten. Denna styrelseform begränsar friheten och demokratin, men möjliggör också långsiktig politisk och ekonomisk planering, vilket enligt enkäter från den internationella HSBC-banken gör Singapore, tillsammans med Schweiz, till världens mest eftertraktade land att bo och arbeta i. Singapore har en BNP per capita som är högre än både Danmark och USA och fungerar på många sätt som en rättsstat som ger medborgarna en rättvis rättegång inför domstolarna. Därför betraktas Singapore av många som en framgång, och det ”Ledande Demokratin” har blivit en modell för styrningssystemen i flera länder, inklusive Kina, Ryssland och Turkiet, även om dessa nationer inte har lyckats leva upp till Singapores goda rättspraxis.

Nu håller även USA på att införa det ”Ledande Demokratin,” men tyvärr verkar det likna mer Ryssland och Kina än Singapore. Under presidentvalskampanjen 2007 lovade Barack Obama en ”grundläggande förändring” av USA, ett löfte han höll under sina åtta år som president, särskilt som en skuggpresident under den nuvarande presidenten Biden. Väljarna stödde Obama på den tiden eftersom de trodde att ”grundläggande förändring” innebar mer frihet, jämlikhet och broderskap. Många hoppades särskilt på förbättringar i det amerikanska rättssystemet, som fungerade rimligt men inte optimalt i världens största multietniska demokrati, där det fortfarande fanns fördelar med att vara rik och vit istället för svart och fattig.

I stället lade president Obama grunden för myten om USA som uppdelat mellan dominerande vita och undertryckta bruna och svarta människor. När Obama inte reste runt och förhandlade med ayatollorna i Iran eller talade pompöst om tolerans och inkludering, använde han sin tid till att luta rättssystemet, medierna, universiteten, Hollywood och storföretagen åt vänster och bort från borgerliga värderingar. Detta fortsatte under president Biden, så att USA idag saknar tydliga landsgränser, rättspraxis och även en verklig president. Den åldrande Biden leds andligt och fysiskt av en grupp föringsofficerare som också genomför den ”grundläggande förändring” som Obama påbörjade.

Ett av de vitala tecknen på en levande demokrati är maktdelning, som tydligt skiljer den lagstiftande, den dömande och den verkställande makten. Detta kan vara svårt att upprätthålla i praktiken, även för en demokratisk nation som Danmark, som vi såg i Minksaffären och rättsprocessen mot Lars Findsen och Claus Hjort Frederiksen. Men i USA har det verkligen gått helt åt skogen, eftersom det Demokratiska partiet och presidentmakten nu har smält samman med medierna, polisen, domstolarna och underrättelsetjänsterna, som tillsammans har inlett en nationell jakt på politiska dissidenter och politiskt inkorrekta personer. Konsekvenserna av denna sammanflätning av makt har, som Obama förutsåg, fundamentalt förändrat det amerikanska samhället. Landets södra gräns har stängts och mellan 7 och 8 miljoner olagliga invandrare har strömmat in i landet utan hinder under Bidens ledning. En amerikansk medborgare kan inte komma in i USA utan att visa ett giltigt pass. Miljoner olagliga invandrare släpps in utan någon form av identitetskontroll, hälsokontroll eller kontroll av brottslig bakgrund. Detta ger de mexikanska narkotikakartellerna fritt spelrum och de importerar utan hinder fentanyltabletter och andra farliga ämnen som tar livet av 100 000 amerikaner varje år.

Justitieministeriets kontroll över domstolarna, FBI och CIA innebär att den tidigare presidenten Trump kommer att ha svårt att ställa upp som presidentkandidat i det kommande valet 2024. Det har väckts en rad skenrättegångar mot honom, som domstolarna noggrant har planerat vid tidpunkter när skadorna på Trumps kampanj är som störst. Seriekriminella döms inte längre, utan släpps fria eftersom rättsväsendet har antagit att brottslighet inte är en faktisk brottslig handling, utan en social konstruktion som beror på förtryck, diskriminering och rasism. Stora städer som Chicago och Los Angeles lider nu i stort sett av laglöshet. Gäng härjar fritt och plundrar livsmedelsaffärer, sportbutiker och klädaffärer utan att straffas. Med myndigheternas stöd pressar den aggressiva regnbågsrörelsen sig in i skolor och hem med krav på positiv särbehandling, trots att transsexuella i USA, precis som i Danmark, utgör cirka 0,05 procent av befolkningen.

Kvinnliga elitidrottare som simmare, cyklister och lagspelare tvingas nu dela omklädningsrum med biologiska män i kvinnokläder. Regeringen har startat en total krig mot fossila bränslen. Oljeborrning och gasutvinning stoppas. Bensinpriserna under Biden har mer än fördubblats, vilket är en katastrof för den amerikanske arbetaren som ofta har långt till jobbet. Oavsett kvalifikationer har vita och asiater begränsad tillgång till universiteten, som sänker antagningskraven för att släppa in fler afroamerikaner med allt mer utspädda studiekrav.

Det amerikanska Ledande Demokratiet bygger därför inte på meritokrati, utan på en religiös bekännelse till det upplysta (woke) samhället, där kvalitet och anständighet har ersatts av hat mot de ogudaktiga som håller fast vid konstitutionens löfte om rätten till liv, frihet och strävan efter lycka. Det finns förmodligen ingen återvändo för den amerikanska folkstyret. Förbindelsen mellan Demokraterna, medierna och samhällets institutioner är nu så sammanflätad att ett enpartistat har stängt sig orubbligt över befolkningen.

År 1775 inledde de amerikanska nybyggarna en revolution och beväpnat uppror mot de brittiska koloniherrarna. Folkupproret gav amerikanerna friheten och demokratin. Låt oss hoppas att de gör det igen.