Paris 21 juni 2025. Årlig musikfestival. För tio år sedan spelade orkestrar fredligt på gatorna. Familjer promenerade och stannade för att lyssna. Säkerheten var god och togs för given. Under de senaste åren har stämningen förändrats – radikalt. Familjerna går inte längre ut. Unga män från islamiska förorter strömmar in i staden och hindrar musiker de inte gillar från att spela genom att skrika förolämpningar och hot och genom att attackera alla som kommer i deras väg. I år har över hundra våldtäktsfall polisanmälts. Otaliga knivattacker har lett till dussintals skadade. Butiker plundras. Det som hände i Paris hände också i alla större städer i Frankrike.

Tre veckor tidigare, den 31 maj, utlöste ett franskt fotbollslags seger samma kaos. Unga män från islamiska förorter strömmade till Paris. De satte eld vid ingångar till byggnader och plundrade butiker. Försvarare som kom till platsen attackerades. Ambulanser som transporterade sjuka och skadade hindrades från att komma fram. Människor som var ute på kvällspromenad överfölls och tvingades lämna sina bilar till plundrare och mordbrännare. Banderoller från det segrande fotbollslaget var knappt synliga, men algeriska och palestinska flaggor fanns överallt.

I åratal har alla firanden i Frankrike lett till upplopp, plundring och våld. Polisen ingriper sällan. Om en upploppsman skadas av en polisman kan polismannen hamna i fängelse. Det sker få arresteringar. Ofta släpps de som arresteras omedelbart.

Den tidigare parlamentsledamoten Philippe de Villiers beskrev situationen som att ”erövrande islamism” skapar en ”civiliserande jihad”. ”Vi har importerat en annan civilisation”, sade han. ”Franska politiker vill inte se det.”</p

Istället verkar franska politiker, med få undantag, välja att blunda. De talar aldrig om vad som händer. När Éric Zemmour, ledare för Reconquest, ett högerparti som han skapade 2021, sa ifrån dömdes han till dryga böter. ”Är det möjligt”, skrev han nyligen på X, ”att ställa de obekväma frågorna: Varifrån kommer de människor som gör detta? Och varför är de fortfarande här?”

Det är inte svårt att se var de kommer ifrån. Mer än 500.000 nya invandrare ankommer till Frankrike från arabvärlden och Afrika söder om Sahara. Polisen och underrättelsetjänsterna känner igen var de kommer ifrån. Det är lika lätt att se varför de fortfarande är här. När illegala invandrare arresteras får de alla en ”förpliktelse att lämna franskt territorium” O (Obligation de Quitter le Territoire Français/OQTF) och beordras att lämna Frankrike omedelbart. Ingen, inklusive polisen, deporterar dem, så de flesta lämnar inte.

Utöver upploppen sker vidriga mord. De hamnar på förstasidorna i några dagar och glöms sedan bort. De flesta av mördarna är personer som borde ha utvisats men inte blev det. När det kommer till rättegång är det franska rättssystemet slappt. Den 27 april 2024 knivhögg en ung illegal afghansk invandrare Matisse, en femtonårig pojke i Chateauroux, en liten, lugn stad i Loiredalen.

Den 28 maj 2025 dömdes den unge invandraren till åtta års fängelse. Om han inte orsakar några problem där kommer han att släppas om fyra år. Ibland ställs en mördare inte ens inför rätta, utan anses av en domare inte vara ansvarig för sina handlingar. År 2017 torterade och kastade Kobili Traoré en judisk mormor, Dr Sarah Halimi, mot sin död från fönstret i hennes lägenhet medan han skrek ”Allahu Akbar!”. Han förklarades icke skyldig på grund av marijuana och skickades till en psykiatrisk institution.

Personen som mördade Alban Gervaise – en militärläkare som fick halsen avskuren framför sin dotter den 22 maj 2022 i Marseille av Mohamed L. (hans namn har inte offentliggjorts av franska myndigheter)  – sa att han hade agerat i Allahs namn. Den 25 juni 2025 förklarade en domare att han var mentalt olämplig att ställas inför rätta och kommer endast att behöva övervakas av en psykiater under några månader. Gervaises änka publicerade ett uttalande där hon sa att hon hoppas att den franska staten ”kommer att be om förlåtelse”.

Attackerna mot judar i Frankrike har minskat något under det senaste året. Det var så många efter den 7 oktober 2023 att de flesta judar i Frankrike fortfarande döljer sin judiska bakgrund. Antalet judar i Frankrike minskar också. Det finns nu mindre än 400.000. De som finns kvar är ofta för fattiga för att kunna resa.

Antalet muslimer ökar å andra sidan. Alla i Frankrike är naturligtvis inte rebeller eller kriminella, många vill bara leva i fred. Men andelen illegala invandrare bland dem har ökat, liksom deras vägran att integreras i den franska livsstilen. Denna trend är särskilt stark bland unga muslimer. En undersökning för några år sedan visade att 65% av de muslimska gymnasieeleverna sätter sharialagar över republikens lagar. I Frankrikes 751 no-go-zoner är allt baserat på sharialagar. Radikala imamer där hävdar, i enlighet med islamisk dogm, att islam måste styra hela jorden och att den snart kommer att styra Frankrike.

I maj 2025 publicerade det franska inrikesministeriet en 73-sidig rapport, ”Muslimska brödraskapet och politisk islamism i Frankrike”, som beskriver hur Muslimska brödraskapet infiltrerar och slår rot i skolsystemet, armén, idrottsklubbar och polisen. Rapporten talar om ett ”hot mot republiken” och tillägger att Muslimska brödraskapet inte marknadsför sig genom våld och attacker, utan på ett mindre synligt sätt. Som svar lovade regeringen att agera. Den gjorde ingenting. Om det inte sker en radikal politisk förändring kommer regeringen sannolikt att fortsätta att inte göra någonting.

Det som håller på att ta form i Frankrike, och som har varit på gång i mer än tre decennier, vilket har analyserats av ett antal författare, är den mycket omtalade ”stora ersättningen” av kristna med muslimer, och av kristendomen med islam – på samma sätt som det stora bysantinska riket försköts genom hela Turkiet.

Frankrike härjas av islams uppgång.

När Renaud Camus publicerade sin bok, The Great Replacement, 2012, stämplade mainstream-media honom som konspirationsteoretiker. Han har aldrig bjudits in till TV, och hans förlag vill inte längre ge ut hans verk.

För tjugo år sedan, 2006, publicerade historikern Georges Bensoussan Republikens förlorade territorier. Sedan dess har de ”förlorade territorierna” vuxit exponentiellt.

Så sent som i år, den 31 januari 2025, konstaterade Jean-Luc Mélenchon, ledare för det islamiska vänsterpartiet France Unbowed, att ”Ja, det är en stor ersättning.” När han bisarrt nog betonade att den stora ersättningen var ”nödvändig och positiv” var det ingen som kallade honom konspirationsteoretiker.

I presidentvalet 2022 fick Jean-Luc Mélenchon 21,95 procent av rösterna och 69 procent av de muslimska rösterna. Han planerar att ställa upp igen i presidentvalet 2027 och hoppas uppenbarligen att det stora valdeltagandet förr eller senare kommer att välja honom.

Frankrike Unbowed/Insoumise, ett radikalt antiisraeliskt parti, vägrar att definiera Hamas som en terroriströrelse. Det inkluderar flera öppet antisemitiska parlamentsledamöter och en öppet pro-Hamas europeisk representant, Rima Hassan.

Europaparlamentsledamoten Rima Hassan talar under en pro-palestinsk demonstration utanför Europaparlamentet i Strasbourg, Frankrike, 27 november 2024. Foto: Jean-Francois Badias/AP Photo

President Macron, som förmodligen vill undvika ännu allvarligare upplopp, skickar försonliga meddelanden till den som kontrollerar no-go-zonerna. Efter den 7 oktober 2023 stödde han Israel under några dagar innan han intog en resolut ”pro-palestinsk” hållning. Han anklagade den vansinnigt försiktiga israeliska armén för att medvetet döda kvinnor och spädbarn och sade att det var upp till historikerna att avgöra om den israeliska militärens agerande i Gaza utgjorde ett folkmord.

Han vägrade att delta i en demonstration mot antisemitism som organiserades i Paris den 12 november 2023, då antisemitiska attacker ökade. Förra månaden, den 17-20 juni, försökte Macron erkänna en ”palestinsk stat” i Gazaremsan och på Västbanken, och att organisera ett stort ”pro-palestinskt” evenemang i FN. Den israeliska arméns aktion mot Irans regim och USA:s förstörelse av landets viktigaste kärnkraftverk tvingade honom att skjuta upp sina planer. Han meddelade då att han inte godkände det som Israel och USA hade gjort i Iran. Den israeliska regeringen uppgav att Macron ledde en ”korståg mot den judiska staten”. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu konstaterade att ett erkännande av en ”palestinsk stat” mindre än två år efter massakern den 7 oktober 2023 skulle vara ”en stor belöning för terrorism”. Macron svarade inte.

Boualem Sansal, 80, en algerisk romanförfattare som blev fransk medborgare och kritiserade hotet från islam, greps i Algeriet och dömdes till fem års fängelse för att ha skrivit en ”attack mot den nationella enigheten”. Frankrikes premiärminister François Bayrou sade att domen var ”outhärdlig”, men konfronterade aldrig Algeriet. ”De enda vapen vi nu har i Frankrike”, kommenterade den franske författaren Pascal Bruckner, en vän till Sansal, ”är bön, knäfall och hopp”.

Det franska presidentvalet 2027 kommer att vara avgörande. Frankrike är det europeiska land som har flest muslimer, och denna del av befolkningen växer snabbt. Den växande betydelsen av den muslimska rösten innebär att Frankrikes situation kommer att vara omöjlig att vända, vilket partiet France Insoumise/Unbowed verkar hoppas på. Frankrike är också fortfarande det europeiska land som har den största judiska befolkningen. Varje år finns det färre städer där de kan leva i säkerhet.

”Chansen att Frankrike blir ett afro-mediterraniskt land kan inte avfärdas”, skrev den franske journalisten Michel Gurfinkiel 1997. ”Tjugoåtta år senare har den islamisering av Frankrike som han förutspådde till största delen visat sig vara sann.”

Vad som händer i Frankrike påverkar naturligtvis också andra västeuropeiska länder. Belgien genomgår en snabb islamisering. Bryssel är till 23 procient muslimskt och en stad där radikal islamisk och antisemitisk retorik nu är utbredd. I Nederländerna har islam blivit landets näst största religion, och den 6-7 november 2024 ägde våldsamma antijudiska incidenter rum i Amsterdam.

Storbritannien, som har en mindre andel muslimer än Frankrike eller Belgien, verkar också genomgå en långsam underkastelse under islam. Borgmästarna i flera större städer – London, Oxford, Leeds, Birmingham – är hängivna muslimer. Hamid Patel, en mufti (en juridisk expert med befogenhet att fatta beslut i religiösa frågor), är för närvarande chef för Ofsted, Office for Standards in Education, Children’s Services and Skills, det brittiska organ som övervakar organisationer som tillhandahåller utbildning och barnomsorg.

Presidentvalet i Frankrike 2027 kommer att vara av avgörande betydelse. Enligt opinionsundersökningar hade Marine Le Pen, ledaren för National Rally, en god chans att bli vald till president. Hon har sagt att om hon vinner kommer hon att införa strikta invandringsrestriktioner och bekämpa islamiseringen av landet. Hon dömdes omedelbart till ett femårigt förbud mot att ställa upp i val, enligt uppgift för att ha förskingrat EU-medel. Hon åtalades för att ha använt EU-medel för att betala assistenter till EU-parlamentariker som också arbetade i Paris. François Bayrou gjorde exakt samma sak och blev frikänd av en brottmålsdomstol i Paris. Le Pen har överklagat, men kommer troligen inte att kunna ställa upp i valet.

Partiledaren för Rassemblement National, Jordan Bardella (29), kunde också ha varit kandidat, men den 9 juli gjorde polisen en razzia mot partiets högkvarter, varefter två domare anklagade Bardella för att olagligt ha finansierat valkampanjerna 2022 och 2024 och har hotat att förbjuda honom att ställa upp 2027. ”Aldrig har ett oppositionsparti utsatts för en sådan obeveklig förföljelse under den femte republiken”, sa Bardella.

I Belgien är den nya premiärministern, Bart De Wever, medlem i Nya flamländska alliansen, ett parti som motsätter sig islamiseringen av landet. Han försöker i alla fall göra något.

I Nederländerna mötte Geert Wilders, som vann det nederländska valet i november 2023, omedelbart en koalition av alla landets andra partier, som gick samman för att förhindra att han blev premiärminister. Wilders uppmanade nyligen sina partiföreträdare att välta regeringen. Nyval är planerat till den 29 oktober 2025.

I Storbritannien visar de senaste opinionsundersökningarna att Reform UK, ett högerparti som är engagerat i att bekämpa islams framväxt, kan vinna flest platser i ett allmänt val och att partiets ledare, Nigel Farage, då kan bli premiärminister. Nästa val i Storbritannien är dock inte inplanerat inom den närmaste tiden.

I Tyskland kom Alternative für Deutschland [AfD] på andra plats i valet för några månader sedan och är nu landets ledande parti. Uppmaningar om att partiet ska förbjudas har redan lanserats.

Politiska partier som har haft makten i årtionden i alla västeuropeiska länder utom Italien verkar avsiktligt blinda för den fara de står inför. Varje parti som är villigt att omfamna den ”stora ersättningen” hålls medvetet borta från makten.

Valet i Nederländerna kommer att följas noga. Wilders chanser att vinna igen i oktober kan betyda ett återuppvaknande för Nederländerna – en ny upplysningstid – och en förnyelse för Europa.

Västeuropas folk ser en fara närma sig: den gamla kontinenten tycks balansera på randen till civilisatorisk kollaps och omvandling. Europas överlevnad och den västerländska civilisationens värden står på spel.

Dr Guy Millière, professor vid Paris universitet, är författare till 27 böcker om Frankrike och Europa