Storbritannien slår rekord igen: Totalt 111 084 personer sökte asyl i Storbritannien under året som slutade i juni 2025.

Det är en ökning med 14 procent jämfört med förra året och 8 procent högre än rekordåret 2022, skriver Express.

Tidningen hävdar att asylkrisen kostar skattebetalarna 4,76 miljarder pund per år. Men jag tvivlar på att alla kostnader är med i beräkningen, eftersom det handlar om ned till 10 procent av den beräknade kostnaden för invandringen till Norge.

2023 spenderade Storbritannien 2,1 miljarder pund på att inhysa migranter enbart på hotell, och detta kommer sannolikt att ha stigit kraftigt. Samtidigt betalas enorma summor ut i välfärdsstöd till personer med utländsk bakgrund, upp till en miljard pund varje månad.

Storbritannien är dödsdömt

Britanien är dödsdömt. Middle England har bara en väg ut, skriver Annabel Denham i The Telegraph.

Middle England är en term som täcker den engelska medelklassen som bor utanför London. Det är där du hittar familjer som tvingades ta sina barn ur privatskolor efter att Labour införde moms för elever. Det är också där du hittar jordbrukare som inte kan låta sina barn ta över familjens gård, efter att Reeves införde arvsskatt på redan kämpande gårdar.

Starmers regering satsar på att det brittiska folket stillatigande skall acceptera allt högre skatter och en allt större stat. Det är en grov missbedömning, säger Denham.

BNP stagnerar, skulderna ökar och produktiviteten har kollapsat.

Medelklassen håller på att avskaffas

Tony Blair ville ge arbetarklassen ”ett liv i medelklassen”; ett kvarts sekel senare är det Starmer som vill förvandla medelklassen till ännu en underklass.

Men om premiärministern tror att de kommer att fortsätta att bära bördan av allt högre skatter utan konsekvenser, gör han en fruktansvärd felbedömning.

Välbärgade britter har redan flyttat ut ur landet. De tar sitt kapital och sina talanger med sig.

Storbritannien förlorar tusentals miljonärer, och efter en vecka med intensiv förberedelse för nästa omgång av skatteräder kommer många fler utan tvekan att packa sina tandborstar.

Vad kan medelklassen göra, de som har barn i skolan eller föräldrar som behöver hjälp och som inte har oändligt med tillgängligt kapital? Det finns tecken som tyder på att medelklassen är på väg att kasta in handduken och spela det spel som Labour uppmuntrar sina medborgare att spela.

Tänk på denna skrämmande tanke: mellan välfärdsstatens generositet och de skandalösa kostnaderna för bostäder och barnomsorg är det helt möjligt för en familj som lever på bidrag  att ha det bättre än en familj där två föräldrar tjänar £ 50.000 vardera.

Ett växande antal unga människor bryr sig inte ens om att gå i skolan eller få sitt första jobb, inklusive 900 000 britter mellan 16 och 24 år, en ökning med 26 000 från förra året.

Dessa är kända som Neets: Inte i utbildning, sysselsättning eller träning.

Rachel Reeves fladdrar runt som en revisor på Enron, blind för det faktum att hennes Labour-regering nu är det största hotet mot vårt nationella välstånd.

IMF är en möjlighet, men ingen frälsning

Den brittiska ekonomin är nu så pressad att det finns spekulationer om att finansminister Reeves kommer att behöva ansöka om ett räddningslån från Internationella valutafonden (IMF).

Det är nästan 50 år sedan förra gången detta hände, 1976.

Professor Jagjit Chadha, som nyligen avgick som chef för National Institute for Economic and Social Research, hävdar att den brittiska ekonomin riskerar att ”kollapsa”.

Den ekonomiska situationen är nu ”lika farlig som den var under perioden före IMF-lånet 1976”, då Storbritannien fick räddas av det globala bankorganet, säger Chadha. Han är livrädd för de konsekvenser som detta kommer att få för vanliga britter.

– Jag lever i en värld där jag kan föreställa mig att det [ett IMF-räddningspaket] kan hända, och om det gör det kommer vi att vara dömda. Vi kommer inte att kunna refinansiera vår skuld, vi kommer inte att kunna betala pensioner och det kommer att bli svårt att betala förmåner.

Så här kan den sista biten av frihet som britterna fortfarande har till slut försvinna ner i ett finansiellt avlopp.

Engelskarna hänger upp St Georges flaggor på gatorna. Patriotismen är naturligtvis glädjande. Men symboliskt ser många av flaggorna ut som om de hänger på halv stång.

Vackra. Absolut vackert. 🏴󠁧󠁢󠁥󠁮󠁧󠁿

Flyger flaggan med stolthet i kväll, St George’s Crosses överallt där du tittar.

Det är så här samhällsanda och patriotism ser ut.

Operationen Raising the Colours lever och mår bra, folket vaknar upp! 🦁 pic.twitter.com/zcudZIxzCD

– The Uncensored Patriots 🏴󠁧󠁢󠁥󠁮󠁧󠁿 (@SeanyBoyy89) 23 augusti 2025

Denham avslutar sin artikel så här:

”När du låter människor behålla mer av vad de tjänar, arbetar de mer. När du höjer skatterna för att kanalisera mer pengar till en alltmer dysfunktionell offentlig sektor, får du mindre välstånd.

Men Labour förstår inte – eller ännu värre, bryr sig inte – att man inte kan skapa tillväxt genom att krossa en krympande, demoraliserad medelklass. Fyra år till.”

Det är dags att kasta in handduken.