Medan svenska gängkriminella strömmar in har polisdistrikten Oslo, Øst och Innlandet förlorat 272 polistjänster sedan Jonas Gahr Støre blev statsminister. Totalt har den norska polisen förlorat 171 årsarbetskrafter.

Nya siffror från Rikspolisstyrelsen (POD) visar en kraftig nedgång i antalet faktiska polistjänster under Støre-regeringen, trots en explosionsartad ökning av ungdomsbrottsligheten och svenska kriminella nätverk som sprider sig över landet.

Bullar och läsk räcker inte

Från oktober 2021 till juli 2025 var det 171 färre polisiära årsarbetskrafter i landets polisdistrikt. Som jämförelse ökade antalet polistjänster med 2.552 under Solberg-regeringen (FrP och Høyre).

– Man bekämpar inte brott med kex, läsk och poliskontor där det inte bor några människor. Den här regeringen har misslyckats, sade Helge André Njåstad, ordförande i justitieutskottet, till Document.

Nedgången drabbar särskilt de stora polisdistrikten längs den svenska gränsen – de områden som ligger i frontlinjen mot gängkriminalitet och införsel av narkotika och vapen.

Enbart i Östra polisdistriktet är det 175 färre polistjänster, i Oslo är minskningen 60 och Innlandet har tappat 37 årsverken. Totalt innebär det 272 färre poliser i de tre distrikt som är mest utsatta för gängkriminella från Sverige.

Trots att julisiffrorna inkluderar en ny kohort av nyutexaminerade polisstudenter och sommarvikarier är trenden negativ.

Den här utvecklingen kommer i en tid då det finns en stark tillväxt i brottsligheten, särskilt när det gäller gängkriminella och organiserade grupper.

– De enda som jublar över den här regeringens justitiebudgetar är gängledarna och de kriminella nätverken, säger Njåstad till Document och tillägger:

– Samtidigt som svenska brottslingar väller över gränsen fortsätter regeringen att nedprioritera polisen. FrP ökade antalet poliser med 2.500 på åtta år och i vår budget har vi lagt in 800 fler i år, säger han.

Ap: – Det har aldrig varit fler som arbetar inom polisen

Arbetarpartiet försvarar siffrorna och menar att det totalt sett är fler årsarbetskrafter inom polisen. Men de arbetar med andra saker, till exempel i direktoratet, med ekonomi eller IT.

– Det har aldrig funnits fler människor som arbetar inom polisen för att bekämpa brott. Samma månadssiffror som refereras till här visar att det nu finns över 800 fler årsarbetskrafter inom polisen och PST. Vi litar på att polisen själva vet vilken kompetens de behöver för att bekämpa brott. Polisen behöver också till exempel ekonomer och IT-kompetens för att bekämpa gängen och ta deras pengar, säger Odd Harald Hovland, som är ledamot i Stortingets justitieutskott.

Hovland ger Fremskrittspartiet skulden för färre poliser, eftersom de minskat antalet studieplatser på polishögskolan.

– När det gäller polisutbildningen är Njåstad väl medveten om att de främsta anledningarna till att vi inte ser en större ökning av antalet anställda här är att den sista av FrP:s sju justitieministrar 2020 skar ner antalet studieplatser på Polishögskolan – i strid med professionella råd, samt att polisen anställde en del personer tillfälligt under pandemin, säger han till Document.

Arbeiderpartiets man anser att de riggar polisen för framtiden genom att vidta nödvändiga åtgärder.

– Arbeiderpartiet har stärkt polisen och går till val på att fortsätta stärka och rigga polisen för framtiden. Vi tycker att det är viktigare än skattesänkningar för dem med störst förmögenheter, säger Hovland.