Det är en skandal.

Att Ørsted måste tigga som en konkursmässig spelare handlar inte bara om en kris för ett företag. Det är slutet på illusionen om att vindkraftverk och solceller kan bära Europas energiförsörjning. Vindkraftverken är inte bara fula, de står nu som stumma monument över politisk idealism. Ørsteds kollaps är symptomatisk för en större europeisk energikatastrof som har utspelat sig under de senaste åren.

När drömmar möter verklighet

I augusti 2025 avbröt Tyskland ett anbudsförfarande för 2,5 gigawatt vindkraftverk eftersom ingen bjöd på projekten utan statliga subventioner. Vilken chock – vem hade trott att företag inte skulle förlora pengar frivilligt? Danmark fick av samma anledning avbryta sin stora upphandling av energiöar.

Tidigare i år drabbades Spanien och Portugal av omfattande strömavbrott på grund av instabilitet i elnätet till följd av problem med reservkapacitet och hög produktion från sol- och vindkraftsparker.

Detta är inte isolerade incidenter utan tecken på svagheten hos förnybar energi: Den kräver ständiga subventioner och skapar instabilitet i elnätet. Grön energi pendlar som ett fyllo mellan överproduktion och total blackout. När solen inte skiner och vinden inte blåser måste de konventionella kraftverken rycka in. När de producerar för mycket blir elnätet överbelastat.

Den kommande energi-tsunamin

Medan Europa kämpar med ineffektiv och dyr grön energi ökar efterfrågan på el dramatiskt. Europa står med byxorna nere och stirrar ut över havet medan energi-tsunamin kommer tumlande inåt land. Enligt Lars Tvede med flera kommer enbart artificiell intelligens att kräva upp till 50 kärnkraftverk i USA år 2028, vilket är dubbelt så mycket som New York Citys toppbelastning. AI slukar kraft som en omättlig Moloch. Den nya ”resonerande AI” förbrukar 50 gånger mer ström per förfrågan än för bara sex månader sedan.

Dessutom robotik, elbilar, värmepumpar, industrilasrar och produktion av e-bränsle. Europa står inför en energi-tsunami utan någon plan för hur efterfrågan ska mötas.

Konkurrenterna går framåt – Europa halkar efter

Kina ökade sin produktionskapacitet med 400 gigawatt på ett år. Detta är vilda siffror. Faktum är att det är en tredjedel av hela USA:s kapacitet. Landet investerar mer i sitt elnät än resten av världen tillsammans. Trumpadministrationen har dock aviserat planer på att tredubbla USA:s kärnkraftskapacitet under de kommande 25 åren.

Europa? De har en briljant plan: Stäng av de stabila kraftverken och hoppas på bra väder. Medan Kina bygger stänger Europa ner. USA planerar för framtiden, Europa lever i det förgångna. Tyskland stängde sina sista kärnkraftverk 2023, samtidigt som landet kämpar med de högsta elpriserna i världen.

De obestridliga fördelarna med kärnkraft

Varför är kärnkraft lösningen på Europas energikris? För att kärnkraften är stabil. Kärnkraften är ren. Kärnkraft är billigt. Inte att bygga, men på lång sikt. Ett modernt kärnkraftverk producerar el med en drifttid på 90-95 procent. Vindkraftverk uppnår 25-30 procent.

Ur ett klimatperspektiv är kärnkraften också det bästa vi har. Kärnkraften släpper ut mindre CO₂ per kilowattimme än både sol- och vindenergi när produktion, transport och omhändertagande av anläggningarna tas med i beräkningen. Ett kärnkraftverk på en kvadratkilometer producerar lika mycket el som vindkraftverk på 300 kvadratkilometer.

Försörjningstryggheten är avgörande. Kärnbränsle kan lagras i åratal och Europa skulle bli oberoende av instabila leverantörer. Medan vindkraftverk kräver sällsynta jordartsmetaller från Kina, solceller är beroende av kinesisk produktion, naturgas av ryssarna och olja av islamiska diktaturer, kan kärnbränsle levereras från stabila demokratier som Kanada och Australien.

Ekonomiskt är kärnkraften konkurrenskraftig på lång sikt. De höga byggkostnaderna kompenseras av låga driftskostnader under en livstid på 60-80 år. Frankrike har några av Europas lägsta elpriser tack vare kärnkraften, medan Tyskland med sin gröna energi har de högsta.

Teknologiskt genomgår ny kärnkraft en revolution. Små modulära reaktorer kan byggas i fabriker och installeras lokalt. Generation IV-reaktorer kan använda befintligt kärnavfall som bränsle och minska det radioaktiva avfallet med 99 procent. Dessa tekniker är inte science fiction, utan utvecklas av ledande företag som Rolls-Royce, NuScale och TerraPower.

Vakna upp eller bli irrelevant

Europa kan välja kärnkraft och en säker framtid eller förnybara energikällor och ekonomisk irrelevans. Ørsteds kris är bara början på en större kollaps av den gröna energidrömmen. Medan USA och Kina bygger kärnkraftverk och säkrar sin energiförsörjning, släpar Europa efter med utopiska planer på vindkraftverk och solpaneler.

Politikerna måste komma tillbaka till verkligheten. Kärnkraft är inte framtidens energi. Det är dagens lösning på morgondagens problem.