Efter sex månader med fängelse och fotboja är jag äntligen en fri man.

Det känns som om det bara var några ögonblick sedan jag stod med två väskor utanför Verdal fängelse, på väg att gå in för min dom. Jag hade ingen aning om vad som väntade mig.

Men det har gått sex månader. Först en månad i Verdal med spikning av lastpallar, sedan två månader på ”öppna anstalten” i Trondheims centrum. Där fick jag möjlighet att arbeta samtidigt som jag avtjänade mitt straff. Slutligen tillbringade jag tre månader med fotboja hemma.

Varje vecka var jag tvungen att planera varje detalj för nästa vecka och se till att jag använde permissionen så effektivt som möjligt. Sju timmar varje vecka. En timme om dagen. När man är fast inne 24 timmar om dygnet lovar jag dig att det känns som väldigt lite.

För er som inte vet det var jag en av cirka 40 politiker som orättvist fick pendlarbostad. Men jag var den enda som hamnade i fängelse för det. Förutom att jag har betalat tillbaka över 400.000 norska kronor har jag nu avtjänat mitt straff och gottgjort det helt och hållet. Det är en otroligt skön känsla.

Under resans gång har ni som följer mig skickat otroligt fina meddelanden, brev och till och med böcker till mig. Jag är otroligt tacksam för allt stöd jag har fått. I kombination med en så fantastisk arbetsgivare som har stöttat mig hela vägen har det inte varit svårt för mig att hålla humöret uppe.

Men nu är jag äntligen fri. Först ska vi till veterinären med vår valp innan vi tar ett par öl och äter en bättre middag. Efter sex månaders total nykterhet. För idag är dagen att fira friheten.

Undertecknad, före detta fånge nummer 103B, Espen Teigen