På den franska Medelhavskusten kämpar Marseille, Frankrikes näst största stad, med en våg av dödliga gängbrott. Detta rapporteras av BBC.

En grupp barn upptäckte Adels kropp på väg till skolan, precis när hans föräldrar var på väg till polisstationen för att anmäla honom saknad. En grotesk, förkolnad silhuett, liggande med ett knä upphöjt, som om han kopplade av på en av Marseilles närliggande stränder.

Han var 15 år när han dog, på det vanliga sättet: en kula i huvudet, sedan hälldes bensin över kroppen som antändes.

Någon filmade till och med scenen på stranden, den senaste i en grym serie skottlossningar och bränder kopplade till den snabbt växande narkotikakriget i hamnstaden.

”Det är kaos nu”, sa en gängmedlem när han lyfte upp sin tröja i en närliggande park och visade upp en torso med minst fyra kulhål – resultatet av ett mordförsök av ett rivaliserande gäng.

Det franska justitieministeriet uppskattar att antalet tonåringar som är inblandade i narkotikahandel har mer än fyrdubblats under de senaste åtta åren.

”Jag har varit med i [ett gäng] sedan jag var 15. Men nu har allt förändrats. Koderna, reglerna – det finns inga regler längre. Ingen respekterar någonting nuförtiden. Cheferna börjar utnyttja de unga. De betalar dem en spottstyver. Och de slutar med att döda andra utan någon egentlig anledning. Det är anarki över hela staden”, säger mannen, som nu är i början av 20-årsåldern och har bett BBC att använda hans smeknamn, ”The Immortal”.

Över hela Marseille talar poliser, advokater, politiker och samhällsorganisatörer om en psykos – ett tillstånd av kollektivt trauma eller panik – som har gripit delar av staden, medan de debatterar om man ska svara med allt hårdare polisinsatser eller med nya försök att bekämpa fattigdomen.

”Det råder en atmosfär av rädsla. Det är uppenbart att narkotikasmuglarna dominerar, och de vinner mark för varje dag som går”, säger en lokal advokat, som har bett att få vara anonym av rädsla för repressalier mot henne eller hennes familj.

”Rättsstaten är nu underordnad gängen. Tills vi återigen har en stark stat måste vi vidta försiktighetsåtgärder”, säger hon och förklarar varför hon nyligen beslutat att sluta företräda offer för gängvåld.

”Konkurrensen inom narkotikahandeln är så hård att… människor är beredda att göra vad som helst. Så vi har barn i åldern 13–14 år som kommer in som informanter eller langare. Ungdomar ser det, de hör talas om det, varje dag. Och de är inte längre rädda för att döda eller bli dödade”, säger Mohamed Benmeddour, en av organisatörerna i lokalsamhället.

Den utlösande faktorn till den nuvarande psykosen i Marseille var mordet förra månaden på Mehdi Kessaci, en 20-årig polisaspirant utan koppling till narkotikahandel. Det är allmänt accepterat att mordet var avsett som en varning till hans bror, en framstående 22-årig anti-gängaktivist och blivande politiker vid namn Amine Kessaci. Kessaci, som nu står under strängt polisskydd, talade med BBC om Mehdis död och den skuld som plågar honom.

”Borde jag ha fått min familj att lämna [Marseille]? Kampen i mitt liv kommer att vara kampen mot skuldkänslorna”, säger han. Amine Kessaci blev först känd 2020, efter att hans äldre bror, gängmedlemmen Brahim, också mördades.

”Vi har levt med denna psykos i åratal. Vi har vetat att våra liv hänger på en skör tråd. Men allt har förändrats sedan covid. Förövarna blir yngre och yngre. Offren blir yngre och yngre”, säger han.

”Min lillebror var ett oskyldigt offer. Det fanns en tid när de riktiga gangstrarna hade en moralisk kod. Man dödar inte mitt på ljusa dagen. Inte inför alla. Man bränner inte kroppar. Först hotar man att skjuta någon i benet… Idag har allt det försvunnit.”

Med hänvisning till dagens ”oöverträffade” nivåer av våld svarar den franska polisen med vad de kallar ”bombardemang” i områden med hög brottslighet i Marseille.

Även om ett gäng, DZ-maffian, nu verkar dominera handeln, driver det ett slags franchisesystem med ett komplext nätverk av små distributörer, ofta bemannade av tonåringar och illegala invandrare, som kämpar våldsamt om territoriet.

Enligt en uppskattning kan upp till 20.000 personer vara inblandade i stadens narkotikahandel. Förra året konfiskerade myndigheterna 42 miljoner euro i kriminella tillgångar från gängen.

Videoklipp som delas på sociala medier visar regelbundet gängmedlemmar beväpnade med automatvapen som skjuter på varandra i Marseilles olika cités – fattiga stadsdelar som kännetecknas av höghus och en koncentration av subventionerade bostäder.

”Det här är inte El Dorado. Vi har många unga människor som rekryteras på sociala medier. De kommer till Marseille i tron att de ska tjäna lätta pengar. De lovas 200 euro om dagen. Men det slutar ofta i elände, våld och ibland död”, säger Nicolas Bessone, stadens chefsåklagare.

Han beskrev en industri som uppskattas vara värd upp till 7 miljarder euro i hela landet, kännetecknad av två nya utvecklingar: en ökande betoning på rekrytering, försäljning och leverans online, och ett växande antal tonåringar som tvingas in i handeln.

”Vi ser nu hur människohandlarna förslavar dessa små soldater. De skapar fiktiva skulder för att få dem att arbeta gratis. De torterar dem om de stjäl 20 euro för att köpa en smörgås. Det är extremt våldsamt. Genomsnittsåldern för förövarna och offren blir allt yngre”, säger Bessone. Han uppmanade lokalbefolkningen att inte ge efter för psykos, utan istället ”reagera, stå upp”.

Advokaten, som har bett BBC att dölja hennes identitet, berättade om ett fall hon hade hanterat.

”En ung person som absolut inte ville vara en del av ett nätverk hämtades efter skolan, tvingades delta i narkotikahandel, våldtogs, hotades och sedan hotades även hans familj. Alla medel används för att skapa arbetskraft”, säger hon.

På TikTok finns dussintals videor med musik som marknadsför försäljning av droger i Marseilles förorter, ”från kl. 22 till midnatt”, där varje produkt har sin egen emoji, för kokain, hasch och marijuana. Andra annonser syftar till att rekrytera nya gängmedlemmar med meddelanden som ”rekryterar en arbetare”, ”250 euro för att hålla utkik”, ”500 euro för att transportera droger”.

För vissa lokala politiker är svaret på Marseilles problem undantagstillstånd och mycket strängare invandringsregler. Vi måste sätta stopp för en kultur av eftergivenhet i vårt land. Vi måste ge mer frihet och mer makt till polisen och rättsväsendet”, säger Franck Alissio, lokalpolitiker för det högerorienterade partiet Rassemblement National och potentiell borgmästarkandidat.

Även om Marseille länge har haft en stor invandrarbefolkning, anser Alissio att ”problemet idag är att vi inte längre kan integrera ekonomiskt och assimilera. Det är för mycket invandring. Det är antalet [invandrare] som är problemet. Och faktum är att narkotikasmugglare, langare, spioner och maffialedare nästan alla är invandrare eller utlänningar med dubbelt medborgarskap.”

Alissio hävdar att flera regeringar i rad har pumpat in miljarder euro i Marseilles fattigaste stadsdelar, utan resultat. Han skyller på föräldrar och skolor för att barn blir involverade i narkotikahandel, men tillägger att han är intresserad av att ”lösa problemet, inte bedriva sociologi”.

Philippe Pujol, en lokal författare och expert på narkotikahandel i Marseille, erbjöds också polisskydd efter mordet på Mehdi Kessaci förra månaden.

”Jag är inte säker på att det finns någon god anledning till denna terror. Men… terrorn har tagit över. Jag föredrar att vara rädd och försiktig än att ta onödiga risker”, säger han.

Han avvisade dock krav på hårdare polisåtgärder och hävdade att detta bara skulle behandla symptomen på ”ett samhälle i smärta” istället för att ta itu med de grundläggande orsakerna till problemet.

Pujol beskrev den djupt rotade fattigdomen som ett ”monster” och målade upp en bild av ett samhälle som radikaliserats efter årtionden av försummelse.

”Dessa ungdomar kanske är idioter när de är i grupp, men när man är ensam med dem är de fortfarande barn med drömmar, som inte vill ha detta våld”, sa han till BBC.