Flera tidigare ägare av Biofuel AS har lämnat in en skadeståndsansökan på 45,64 miljoner norska kronor mot staten. Kravet grundar sig på förluster till följd av allvarliga fel begångna av domstolarna.

Kravet uppgår till cirka 458,34 miljoner norska kronor och har riktats till justitieminister Astri Aas-Hansen, med kopia till ledamöterna i det norska parlamentets justitieutskott.

Justitie- och säkerhetsministeriet har fått fram till den 20 januari på sig att svara på kravet.

– Med tanke på kravets storlek förväntar jag mig att du som justitieminister tar ett direkt intresse i detta ärende, skriver Steinar Vigdel Kolnes till Aas-Hansen.

Kolnes var en av grundarna av det konkursdrabbade Stavanger-baserade företaget och företräder även andra tidigare aktieägare.

Diskvalificerad biträdande domare

Förra hösten inledde gruppen under ledning av Kolnes ett visselblåsarärende för att kräva ersättning från Equinor i USA, där Foreign Corrupt Practices Act (FCPA) gör det olagligt för amerikanska företag att erbjuda pengar eller andra förmåner till offentliga tjänstemän utomlands.

Enligt Biofuel bröt Statoil mot denna lag när man anlitade biträdande domare Lars Ole Sikkeland medan han arbetade vid dåvarande Stavanger tingsrätt i ett mål som Biofuels ägare och tidigare styrelseledamöter hade väckt mot Statoil.

De kärande fick inte veta att Sikkeland hade blivit jävig förrän efter det att målet hade avslutats.

Den ordförande domaren i målet, Richard Saue, hade också kopplingar till Statoil, utan att detta hade offentliggjorts. Han var gift med en anställd på Hjort AS, en advokatbyrå som hade stora uppdrag för oljebolaget.

Det framkom också att Sikkeland, som diskvalificerades, hade tagit ledigt från Hjort medan han arbetade vid Stavanger tingsrätt, och att han fortfarande var suppleant i företagets styrelse.

År 2014 stämde entreprenörerna staten för att ha kränkt deras rätt till en rättvis rättegång på denna grund. Oslo tingsrätt fann att det fanns ”särskilda omständigheter [som] sannolikt skulle undergräva förtroendet för [Stavanger tingsrätts domare Richard Saues] opartiskhet”, men avvisade ändå skadeståndskravet.

Entreprenörerna fick rätt i sin påstående att deras rättigheter enligt Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (ECHR) hade kränkts eftersom biträdande domare Sikkeland var jävig.

Rättstvist om taxi-app

I överklagandeärendet fastslog Borgarting lagstiftningsdomstol att ”den olyckliga hanteringen av ärendet inte hade allvarliga negativa effekter på de överklagande”. Staten vann, och Högsta domstolen avvisade Biofuels ytterligare överklagande.

Förra året avgjorde dock EFTA-domstolen för första gången i tvisten mellan den norska staten och företaget bakom taxiappen Dartride att staten kan hållas skadeståndsansvarig om de nationella domstolarna bryter mot EES-rätten. Enligt domen omfattar detta även överträdelser som begås i sista instans, dvs. när det inte finns några ytterligare möjligheter till överklagande.

Eidsivating lagmannsrett följde EFTA-domen och dömde till Dartrides fördel. Staten överklagade dock fortfarande till Högsta domstolen. Målet kommer att prövas den 16–17 april i år och kommer att klargöra om paragraf 200 i den norska domstolslagen måste vika för EES-rätten.

– Biobränslemålet passar som handen i handsken med Dartride-domen; man skulle kunna tro att EFTA skrev den utifrån vårt mål, säger Kolsnes.

År 2016 avvisade Högsta domstolen Biofuels grundares krav på ersättning för brott mot Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (ECHR) och konstaterade att det var ”onödigt att ta ställning” i frågan. Målet avgjordes slutligen genom ett avgörande, eftersom domstolen inte fann något ”verkligt behov av ett sådant avgörande” enligt tvistemålslagen.

Dartride-domen vänder upp och ner på detta, enligt de tidigare ägarna av Biofuel.

De hotar därför nu med att stämma staten på miljontals kronor om den inte kommer överens inom tidsfristen.

Ersättningskravet avser ”allvarliga fel begångna av norska domstolar, inklusive brott mot artikel 6 i ECHR och EES rättsliga principer om effektivt rättsligt skydd”.

Negativa återverkningar

Behandlingen av Biofuel-målet i domstolarna fortsätter att ha negativa återverkningar för de tidigare ägarna, 15 år senare:

Senast, när Innovation Norway avslog ett startbidrag för Carnetic AS, ett företag som grundades 2022 och som inte har något samband med den ursprungliga konflikten, lyftes det mer än 15 år gamla målet med Statoil/Equinor fram som relevant. Detta visar hur det tidigare målet fortsätter att […] ha direkta konsekvenser för nya och oberoende affärsverksamheter, enligt ersättningskravet.

Den 3 januari lämnade Biofuel Group också in ett klagomål till Eftas övervakningsmyndighet (ESA) angående justitieministeriets ”felaktiga och snäva tolkning av EES-lagstiftningen”, med hänvisning till prejudikatet i Dartride-målet.

Justitieministeriet anser dock att ”det inte föreligger något brott mot EES-lagstiftningen i detta fall, och [vi] kan därför inte se att Dartride-beslutet är relevant. Ministeriet kan inte se att det finns grund för ett ersättningskrav i detta fall, och det är inte heller lämpligt att inleda förlikningsförhandlingar.”

I brevet anges också att justitieministeriet inte anser att biträdande domarens jäv i målet mellan Biofuel och Statoil utgör en tillräckligt ”markant överträdelse av den ideala normen för samvetsgrann och ärlig uppträdande”.

– Jag anser att svaret är ren provokation och ett exempel på att justitie- och säkerhetsministeriet återigen agerar mot sitt bättre omdöme. Staten har inte kunnat peka på något som stöder dess åsikt, uppenbarligen eftersom det inte finns något stöd för en sådan åsikt någonstans, skriver Kolnes i sitt ultimatum till justitieministern.

Ökande krav

– Klockan tickar och kravet ökar för varje dag. Det här är ett ersättningsbelopp som, om domstolarna hade fungerat, skulle ha betalats av Statoil/Equinor, men som nu istället hamnar hos skattebetalarna, säger Kolnes till Document.

Det beräknade värdet på Biofuel-aktierna har stigit till cirka 950 miljoner norska kronor på grund av prisutvecklingen. Kolnes pekar på utvecklingen av S&P 500-indexet för att illustrera den utvecklingskurva som kravet baseras på:

– Om du hade investerat 1 norska krona i S&P 500 i november 2007 skulle du idag ha 4,72 norska kronor. En krona skulle ha gett dig 8,89 norska kronor idag, eftersom kronans depreciering har haft en betydande inverkan. Våra 15 aktieägare valde då Biofuel AS framför S&P 500. Flera av dem var professionella tidiga investerare som var villiga att ta höga risker, men som i gengäld förväntade sig en hög årlig intern avkastning på mellan 20 och 40 procent.

Det är denna nivå som Biofuel-gruppen nu informerar staten om att den kommer att eftersträva i en eventuell nästa omgång av domstolsförfaranden.