För 4 000 år sedan dog en 25-årig man på ön Hitra vid Trøndelagskusten. Forskare vid NTNU:s vetenskapsmuseum har återskapat mannen utifrån de benrester som hittades för 110 år sedan, år 1916. Den blonda och blåögda ”Hitramannen” baseras också på DNA-analyser av en rad andra individer från samma tid med samma DNA-sammansättning.

Blond och blåögd för 4 000 år sedan

Att nordmannen var blond, blåögd och ljus i huden för 4 000 år sedan stämmer väl överens med många nordmän i dagens Norge. För att inte säga helt typiskt, även om många har mörkare hår.

Vetenskapsmuseet har återskapat Hitramannen så som han troligen såg ut för 4 000 år sedan. Skelettet, som hittades på Hitra 1916, tillhörde en man som var cirka 169 cm lång och omkring 25 år gammal. Han hittades av en slump när en lokal gård skulle hämta grus i fjärrstenarna för att reparera en väg. Bland sand och sten fann de ben, som visade sig tillhöra en man som hade levt helt i slutet av stenåldern.

Kan ha varit en krigare

Tillsammans med benresterna hittades en dolk och ett handledsskydd. Det senare är en avlång benbit med två hål. Den fästes vid handleden på den hand som höll bågen för att skydda mot slaget från bågsträngen när man sköt med pil och båge.

«Det här är utrustning som kan tyda på att han var en krigare,» berättade arkeologen Birgitte Skar vid Vitenskapsmuseet för forskningstidskriften Gemini år 2024, när «Hitramannen» först presenterades.

Den livfulle Hitramannen har återskapats av Thomas Foldberg, en prisbelönt dansk sminkdesigner som främst arbetar för film och TV, i samarbete med forskarna vid Vitenskapsmuseet. Han har också skapat Tora åt dem, en kvinna från medeltiden.

Nu är han tillbaka för ett besök på Hitra, där Kystmuseet i Sør-Trøndelag öppnade utställning med honom den 16 juni i år. I samband med detta har Vitenskapsmuseet lagt ut en video om den uråldrige mannen från Trøndelag. Där berättar arkeologen Ellen Grav att Hitramannen levde i en orolig tid, då nya människor anlände för att ta över marken.

Invandring och våldsamma sammanstötningar

«Fram till dess hade de levt som jägare och samlare, men i slutet av stenåldern kom jordbruket till Mellan-Norge. Vi tror att jordbruket kom med människor som invandrade för att ta land. Och de var beredda att använda vapen för att skaffa sig detta. Vi måste därför räkna med att det uppstod våldsamma sammanstötningar. Mellan dem som bodde här redan från början och dem som kom», säger Ellen Grav i videon.

Hon berättar vidare att de nya människorna kom med kunskap om jordbruk och boskapsskötsel, men att de också hade ett annat sätt att organisera sitt samhälle på. Dessutom hade de en annan världsbild och religion. Och att detta ledde till stora omvälvningar här hemma.

Det finns mycket som forskarna ännu inte vet om den perioden och om Hitramannen. Men han ingår i forskningen, och man fortsätter att undersöka hans DNA, precis som man gör med andra som har hittats från samma tidsperiod. De vet redan en del, till exempel att Hitramannen inte livnärde sig på skaldjur, även om det måste ha funnits hav där han hittades efter 4 000 år. Han hade livnärt sig på mat från land. Men det var kanske inte en preferens, på den tiden då man inte gick till affären för att skaffa mat.

Köp boken hos Document Forlag