×

Ur flödet/i korthet

För 80 år sedan kapitulerade den tyska ockupationsmakten. Norge var återigen ett fritt land.

Firandet var gränslöst och till synes vackert. Men vad har hänt sedan dess? Se de första två minuterna av firandet.

Kriget ledde till ett stort antal förrädare, men också nationella hjältar. Präster och lärare kan vara stolta över sina förfäder.

Överste Birger Eriksen tvekade inte vid Oscarsborgs fästning.

– Visst fanden skal der skytes med skarpt!

Så finns de kända krigshjältarna, som Gunnar Sønsteby. Antingen han eller Max Manus sade att de egentligen bara var helt vanliga killar, tills kriget gav dem något att kämpa för: deras egen nation.

Gregers Gram var en del av dessa hjältar, men dog tyvärr i ung ålder.

Manus och Sænsteby framför statyn av Gregers Gram 1991.
Foto: Morten Holm / NTB

Min största hjälte är Max Manus. Han kämpade med psykiska problem efter kriget och förlorade kampen mot alkoholen. Men han startade ett företag, och det som imponerade mest på mig var att han anställde en så kallad landsförrädare några år efter krigsslutet.

Det är 40 år sedan jag läste Max Manus böcker, men jag minns tydligt att han sa något i stil med att alla förtjänar en andra chans.

Det är vad förlåtelse innebär, och det visar på mänsklig och andlig styrka.

Frågan är naturligtvis om Norge faktiskt vann någon frihet 1945. Vi säkrade oss själva militärt genom att gå med i NATO. Amerikanerna kunde garantera vår säkerhet, vilket gjorde att vi kunde avrusta vårt eget försvar och njuta av långa semestrar med full lön.

Nu har vi politiker som överger nationen utan någon begriplig anledning. Elchocken framstår som en planerad ödeläggelse av vår nationella ekonomi. Tiotals miljarder av våra skattepengar skickas ut till våra värsta fiender.

När allvaret uppstår måste man göra ett val. Så skrev Kåre Holt i sin bok Det store veiskillet, från 1949.

Och vägskälet för huvudpersonen Chris är den 9 april 1940. I boken visar Holt på tre vägar som Chris kan ta, beroende på de val han gör denna dramatiska natt: Han kan bli nazisten Kristian, hemmafrontsmannen Chris eller ”den osynlige” Christian.

Med djup psykologisk insikt tecknar Holt tre porträtt av en man i en extrem situation. Den återkommande frågan i Holts bok, liksom på andra håll i livet, är: Vilka motiv driver oss när vi gör ödesdigra val?

Holt förstod dem som valde den tyska sidan, och han förstod dem som hamnade som ”pojkarna i skogen”. Men han hade liten respekt för dem som inte valde sida, som bara tänkte på vad som var bäst för dem själva.

Olyckligtvis är det människor som Holt föraktade som dominerar Norge idag. Med yttrandeförbud och överstatliga befälhavare, finns det egentligen någon frihet?

Frihet är krävande, har jag skrivit flera gånger. Det är därför så många människor är villiga att ge upp sin frihet. Välfärdsstaten är ett bra exempel.