Födelsetalen sjunker i många delar av världen, med undantag för Afrika och vissa muslimska länder. Även Thailand har nu mycket låga födelsetal.

Antalet barn per svensk kvinna är det lägsta någonsin. Detta har redan fått konsekvenser för barnomsorgen och kommer att få stor påverkan på välfärden framöver om trenden fortsätter. Det här rapporterar SVT.

”Vi kommer att se ett avtryck av dagens låga födelsetal i framtidens befolkningsstruktur”, säger Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

På kort sikt kommer detta att avspegla sig i ett minskat behov av förskoleplatser och skolor.

”På lång sikt blir det färre personer som kommer ut på arbetsmarknaden för att försörja en allt större andel av den äldre befolkningen”, påpekar Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.

Den svenska regeringen meddelade nyligen att den tillsatt en utredning för att ta reda på varför viljan att skaffa barn minskar.

Regeringen startar utredning om rekordlåga födelsetal

Kommuner och regioner befinner sig redan i en period av anpassning till demografiska förändringar. Personal i förskolor och skolor blir överflödiga. Behovet av förskollärare väntas minska med 14 procent i hela landet fram till 2028, enligt Skolverket.

Minskningen av antalet barn och elever motsvarar cirka 800 förskolor och 700 grundskolor, enligt Ekonomirapporten som Sveriges Kommuner och Landsting (SKR) publicerade i maj.

”Vi måste förändra utbudet av resurser kopplade till barn och det är ingen lätt uppgift”, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR.

Äldreomsorgen och sjukvården påverkas också, eftersom allt fler når 80 års ålder. Resurser kommer att behöva omfördelas från skola till hemtjänst och socialtjänst. Enbart inom äldreomsorgen kan det behövas 51.800 fler personer fram till 2033, enligt SKR.

Vi behöver hitta nya sätt att tillhandahålla välfärd. Det är mycket fokus på digitala lösningar, till exempel tillsyn nattetid och medicinrobotar som kan hjälpa personalen.

Varken Emelie Värja eller Maria Stanfors kan se något positivt med att antalet födslar minskar annat än på kort sikt, då resurser kan flyttas.

”Men det skapar utmaningar i framtiden, där vi kommer att ha färre människor i arbetsför ålder”, säger Emelie Värja.

På lite längre sikt kan skeva åldersstrukturer skapa stora spänningar och effekter och påverka samhällsplanering, arbetsmarknadsförsörjning och pensionssystem, enligt de professorer SVT talat med.

”Om dagens låga födelsetal fortsätter kommer det att få systemeffekter, och jag tror att flera sociala trygghetssystem kommer att behöva reformeras”, säger Stanfors.

Enligt SCB föddes 98.451 barn i Sverige år 2024, i genomsnitt 1,43 barn per kvinna. En reproduktionstakt på 2,1 barn behövs för att upprätthålla befolkningen.

Nedgången är omfattande och gäller alla samhällsgrupper och i alla delar av landet.

Under en tioårsperiod räknar SCB med att åldersgruppen 0-19 år i Sverige kommer att minska med 9 procent. I stort sett alla landets kommuner kommer att påverkas.

Sverige står inför en ny demografisk situation med färre barn och en ökning av antalet äldre.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar med att ta fram verktyg för att stödja landets kommuner.

”Det är mycket svåra beslut som ska fattas”, säger Monica Sonde, direktör på SKR.