Utbildningsminister Karin Prien har föreslagit en begränsning av antalet invandrarbarn i tyska skolor. Det har mötts av både applåder och kritik. Detta enligt Deutsche Welle (DW).

När Sabine Schwarz först hörde talas om den tyska utbildningsministern Karin Priens idé genom en vän trodde hon att det bara var ett dåligt skämt.

En kvot som begränsar antalet invandrare i tyska skolor var en ”tänkbar modell”, hade CDU-politikern föreslagit, och tillade att Tyskland borde kontrollera vad andra länder gör för att ta reda på ”om det slutar med 30 eller 40 procent”.

Schwarz är chef för en grundskola i Tysklands folkrikaste delstat, Nordrhein-Westfalen. Mer än 80 procent av hennes 350 elever kommer från invandrarfamiljer.

Hon tror att Priens förslag kommer att vara omöjligt att genomföra i praktiken: ”Vi har inte ens en kvot av människor här som kvalificerar sig som tysktalande eller tyska”, säger Schwarz till DW.

De tyskar som bor i villorna intill skolan föredrar att skicka sina barn någon annanstans, säger Schwarz. Hon tycker att det är sorgligt.

För nästan 20 år sedan avskaffade Nordrhein-Westfalen skyldigheten att skicka sitt barn till en grundskola i grannskapet. Det har lett till att många föräldrar undviker skolor som Schwarz av rädsla för att deras egna barns skolframgång ska påverkas negativt av att gå i en skola med en hög andel invandrare.

”Det man alltid hör är att migration innebär en lägre utbildningsnivå och att barn lär sig långsammare. Men det är inte alls sant”, säger Schwarz. ”Vi hade till exempel stor nytta av flyktingvågen 2015, eftersom vi tog emot många barn som var mycket intresserade av att få en bra utbildning.”

Schwarz kritiserar det faktum att alla barn dras över en kam. Det finns ”traumatiserade barn med flyktingerfarenhet som inte ens kan tänka på utbildning över huvud taget, och barn som är mycket intresserade av utbildning och barn som har flytt från fattigdom”.

I Tyskland har cirka 30 procent av befolkningen någon form av invandrarbakgrund. Denna andel är dock mycket högre bland unga människor, särskilt i stadsområden.

Enligt Berlins statistiska centralbyrå utgör till exempel barn 17 procent av befolkningen och 55 procent av alla barn och tonåringar som bor i staden har invandrarbakgrund. I vissa stadsdelar i den tyska huvudstaden, till exempel Neukölln, stiger denna siffra till över 70 procent.

Stefan Düll, chef för det tyska lärarförbundet, har välkomnat den debatt som Prien har initierat, även om han misstänker att hennes förslag inte kommer att genomföras. Han instämmer med kritikerna som menar att problemet inte är invandrarbakgrund utan snarare bristande kunskaper i tyska språket.

Den tyska federala studentorganisationen (Bundesschülerkonferenz) kritiserade skarpt Priens idé om att införa en invandrarkvot i tyska skolor.

I ett uttalande säger de att det sänder en farlig signal om att inte alla barn är lika välkomna. Studenterna menar att sådana kvoter inte bidrar till ett mer rättvist utbildningssystem utan stigmatiserar barn. ”En individs etniska ursprung bör aldrig vara ett kriterium för utbildningsmöjligheter. Dessutom bör skolor vara en plats för deltagande, inte för uteslutning”, skriver de.

Deutsche Welle skriver att i den senaste PISA-undersökningen 2022 placerade sig Tyskland endast i mitten av fältet i en internationell jämförelse. 15-åringars kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap föll till de lägsta nivåer som någonsin uppmätts.

Enligt den internationella läsundersökningen för grundskolan 2023 (IGLU) har var fjärde fjärdeklassare i Tyskland svårt att läsa. Och 56.000 elever lämnade skolan i Tyskland samma år utan att ha slutfört en examen ens på en låg nivå. Det är över 7 procent, och trenden är stigande.