Norska bönder gör tummen ner för regeringens och Norges Bondelags klimatkalkylator, som ska bidra till att minska koldioxidutsläppen med fem miljoner ton fram till 2030. Endast 28 procent av bönderna har hittills använt verktyget, som av många uppfattas som ännu en byråkratisk tidstjuv.

Småbrukaren Knut Voreland i Ringerike har fått nog av symbolpolitik:

– Jag tänker inte bry mig om miniräknaren, såvida det inte finns ett straff. Det vi gör ute på fältet är viktat på samma sätt som all annan lyx, med stora stugor, jacuzzis och flygresor. Kalkylatorn är ännu en byråkrati som tar tid, i en bransch där jag redan arbetar många timmar utan särskilt bra lön, säger Voreland till NRK.

Klimatkalkylatorn lanserades med stor fanfar 2020 och var tänkt att vara en nyckelåtgärd i det norska jordbrukets klimatarbete. Den ger en översikt över utsläpp från gårdar, bland annat från dieselanvändning och gödsel.

Pernille Bügel, klimatrådgivare på Norges Bondelag, medger att deltagandet är lägre än väntat:

– Vi har totalt 10.300 inloggningar i Norge, av 36.798 lantbrukare. Vi behöver de norska siffrorna. Kalkylatorn är också ett jämförelseverktyg för din egen gård. Vi vill att alla ska använda den, säger Bügel.

Samtidigt är det tydligt att bönderna rapporterar tillbaka att de tycker att en orimligt stor del av klimatbördan läggs på dem. Lantbrukarna anser att klimatkraven överskuggar sunt förnuft och traditionell agronomi.

Lars Fredrik Stuve från Buskerud Bondelag känner igen motståndet, men understryker behovet av handling:

– Många anser att det inte är jordbruket som är huvudorsaken till klimatförändringarna, utan vårt samhälles enorma användning av fossila bränslen. Ändå måste vi också delta i ansträngningarna, säger han.

Regeringen har meddelat att det från och med 2027 kan komma att krävas en klimatkalkylator på gårdsnivå för animalieproducenter. Statssekreterare Hanne Berit Brekken (Ap) på jordbruks- och livsmedelsdepartementet uppmuntrar fler lantbrukare att logga in och använda verktyget.

Men bland lantbrukare som Knut Voreland är frustrationen tydlig:

– Jag vet inte riktigt vad kalkylatorn kommer att bidra med, förutom att ge oss en överblick över hur mycket diesel vi använder. På våra 350 hektar har vi en fullständig överblick utan den. Kalkylatorn är ren symbolpolitik.