₃₆Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig.

₃₇Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. ₃₈Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.«

₃₉Han gav dem också en liknelse: »Kan väl en blind leda en blind? Ramlar inte båda i gropen? ₄₀Lärjungen är inte förmer än sin lärare, men när han är fullärd blir han som sin lärare. ₄₁Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? ₄₂Hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.

Luk 6:36-42

Vågorna har gått höga i Stavanger under den senaste veckan efter att det meddelats att den tidigare Viking-spelaren Veton Berisha skulle återvända till Stavanger och Viking fotballklubb. Inte alla supportrar var nöjda med nyheten. De hade inte glömt vad som hände när Veton Berisha lämnade Viking 2022. Svek var ett återkommande ord vid den tiden.

Till och med prästerna i Stavanger domkyrka deltog i försoningsprocessen genom att spela in en video där budskapet var tydligt: Veton Berisha var välkommen hem, hos oss får alla en andra chans.

Dagens bibeltexter handlar också om detta. Att vi inte ska döma eller fördöma varandra, utan agera så att ingen ska orsaka att medmänniskan snubblar och faller.

Det är spännande att bevittna hur Veton Berishas berättelse visar hur vi som samhälle, inklusive både press och supportrar, hela tiden reflekterar och tänker inom ramen för ett kristet kulturarv, samtidigt som vi tydligt rör oss bort. Det handlar om synd, förlåtelse, bjälken i vårt eget öga och den förlorade sonen.

Utan att fundera alltför mycket över det, så är dessa begrepp bara relevanta i ett judiskt/kristet sammanhang. Begreppet dåligt samvete fungerar inte i en kultur som betonar gudomens allsmäktighet framför individens fria vilja och där guden eller gudarna inte begränsas av vår förståelse av sanning och det heliga.

Veton Berisha har bett om ursäkt, men det räcker inte för vissa Vikings-supportrar. Och det är det som gör många upprörda: att någon inte accepterar en ursäkt. För var hamnar vi om vi inte längre accepterar en ursäkt?

Jesus Kristus visar oss en Gud och Fader som inte bara förlåter, utan som också är provocerande snäll mot den förlorade sonen som återvänder hem efter en vistelse i ett annat land. Sonen ville ha sitt arv innan hans far hade dött, vilket var en oerhört förödmjukande handling mot hans far. Ändå sprang fadern för att möta sonen när sonen återvände hem.

Hela vår kultur formades så småningom av denna förståelse av Gud. En Gud som förlåter, som säger åt oss att förlåta för att vi själva ska bli förlåtna och som mäter oss med en helt annan måttstock än vi mäter andra. Vill vi verkligen ha ett annat ideal?

Detta ideal lade grunden för ett rättssystem där den anklagade kunde få upprättelse, ett samhälle där statens företrädare var skyldiga att se på människor med nya ögon. Kristendomen var inte längre bara en tro, den var också ett nytt kollektivt sätt att tänka.

Utmaningen är att dessa texter visserligen riktar sig till individer, men att de allt oftare används för att förkasta tron på en högre standard och en objektiv sanning: att vi inte har rätt att kritisera andra kulturer. Men dessa texter handlar inte om att relativisera sanningen, deras syfte är att förhindra självbelåtenhet.

Och detta är kanske dagens lilla paradox: att utan en övergripande sanning är det inte heller möjligt att vägleda vare sig individer eller kulturer, vilket visar oss den kristna trons storhet. Den pekar på våra brister och misstag, samtidigt som den vittnar om en Gud som är provokativt god i mötet med den människa som vänder sig till honom, och som också har makten att förändra en hel kultur.

Högtidlig söndag!